Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3 00
NITTONDE KAPITLET.
en St Paul-inbyggares anteckningar, hvilka voro så pessimistiska
och på samma gång så lustiga, att jag bestämdt måste bedja om
lof att låta dem inflyta:
»Of all the — nonsense that e’er came to my mind
Such as going on the hill tops and drinking mjöd-wine,
this knocks them all, and to Americans I say,
that unless you wish to be fooled, stay away. —
Hurrah for the Red, White and Blue.
July 8:th 1887.
Paul Johnson, St Paul, Minn. U. S. A.>
I fri öfversättning betyder det, att Paul var topp rasande på
både kullarna och mjödet, att han bad alla amerikaner vara på sin
vakt, och själf önskade han sig tillbaka i St Paul på en
fjärde-juli-fest. Sedan funderade vi på hvem den här argsinte, rolige
Paul kunde vara, och vi kommo slutligen på den tanken, att han
är en »norsk norrman fra Norge». Kanske det var elakt af oss,
men det brydde vi oss icke särdeles mycket om efter vår varma
debatt om domkyrkan.
Vid återkomsten till Upsala erhöllo vi tillfälle att rätt
grundligt bese Norrlands präktiga nationshus. Det står i dyrbarhet
nästan ensamt bland alla nationshusen. Stilen är vacker, och det
hela gifver det intrycket, att man är i rike mans hus.
Norrlän-dingarna äro också både rika och stolta, säger man, ett präktigt
folk till och med i sina lyten. När jag vandrade genom de
ståtliga salarna och rummen, tänkte jag dock många tankar, men det
är nog säkrast för mig att icke denna gång tänka högt. Ett par
ord må dock tillåtas mig. Det ena är: både Norrlands nation och
andra, som sätta sig i stora skulder genom nybyggnader, skola
finna, att man kommer betydligt lättare i än ur dylika affärer. Mig
synes, som om någon eller några af de rika gubbarna däruppe i
Norrland gärna kunde betala nationens skuld och därmed bereda
sig själf ära och sina landsmän mycken glädje och lättnad. Ty
att sitta i stora skulder är för en så rik nation vid universitetet
icke trefligt och länder antingen nationen eller landskapet eller
bådadera till föga heder. Den andra tanken är, att det kanske
är föga lämpligt att vänja universitetets unge medlemmar vid sådan
bekvämlighet och lyx, som detta nationshus i många afseenden
erbjuder. Låt det vara rymligt, trefligt och nätt, men en smula af
den gammaldags norrländska enkelheten torde väl än i dag vara
prisvärd, i synnerhet när det gäller föredöme för de släkten, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
