Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
322
TJUGO FJ ARDE KAPITLET.
hemma än t. ex. på de flesta ställen i Amerika, men det står i
alla fall mycket sorgligt till med den saken. Det lilla nobla, men
fattiga Sverige har icke råd att supa upp sina penningar, äfven om
man bortser från den andliga ruin, som följer med vanan i fråga.
Mina läsare får ursäkta, om jag, under det båten sakta glider fram,
låter den beklagansvärde men snillrike Magnus Elmblad på sitt
eget oförlikneliga sätt skildra den olycka, som
brännvinshandterin-gen innebär:
Det fanns en tid, då Adam gick med Eva
I oskuldsglädje, oskulds högtidsdräkt.
Den tiden gick det ändå an att lefva,
Ty brännvin var då icke än upptäckt!
Men nu för tiden uti alla gränder
Den gnistan glöder, hvilken brotten tänder.
När brännvin bryggdes, då förtärdes doftet
Af mänsklighetens rena oskuldskalk,
Och flickan smög sig sorgset upp på löftet
Med tår i ögat, ack, ty rusets falk
Spänt sina klor i älskarns arma hjärta,
Som hållit profvet förr i fröjd och smärta.
Ack, om jag kunde, som jag ville, gråta,
Jag gräte blod för all den uselhet:
Att tro, att brännvin löser lifvets gåta,
Som löses blott af Guds barmhärtighet!
Jag, arma matk, af ödets makter slungas,
Af krogens skulder tungt min själ betungas.
Hvarför jag super? För att döfva kvalen
Uti ett hjärta, som var gladt en gång.
I ruset ler jag, som jag vore galen,
Jag ler åt allt — åt hela världens gång,
Jag ler och somnar, men när morgon dagas,
En här af furier genom hjärnan jagas.
Ack, men ändå! När lifvets mörker bytes
I evighetens ljusa sabbatsdag,
Kanhända då den snöda boja brytes,
Som gör en mänska vacklande och svag.
Kanhända då, att evighetens nektar
Kan gifva hjälp mot brännvins
»morgonfläktar!»
Men lika fullt — min sista dollar bränner,
Han längtar ner i krögarns vida pung,
Och han må gå! —»
Den arme drinkaren! Hvar finnes den Abraham Lincoln,
som kan skrifva en sådan slafs frihets-proklamation? Värde läsare,
svara själf på den frågan.
Vi fortsätta resan. Till höger ligger Marieberg, där man förr
i tiden fabricerat utmärkt porslin och lika präktiga militärer.
Därefter passeras Lilla och Stora Essingen och några andra ställen,
hvilka ej sakna sitt intresse.
Det dröjer icke länge, förrän man är framme vid Fogdön,
på hvilken Drottningholm är beläget. Slottet är en af Nic. Tessins
mest storartade skapelser. Det var redan i äldsta tider kungsgård
och hette då Toresund eller Torfvesund. Sitt nuvarande namn
erhöll platsen af Johan III:s katolska gemål, Katarina Jagellonica,
som lät uppföra en byggnad af sten i stället för det gamla trähuset.
Gården innehades under kortare tider af Karl KarlssonGyllenhjelm
och Magnus Gabriel de la Gardie, men fortfor dock att tillhöra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
