Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
/ SVERIGE.
421
utanför på platformen. Männen äro enligt sin egen åsikt utan fel, de kunna aldrig
bära skulden för någonting obehagligt. Om en man har förkylt sig, så tror han,
att han skall dö. Om man då för att böta honom serverar honom en tallrik
hafre-soppa, så säger han, att han lika väl äter henne i nästa vecka.
Männen kunna ej besluta sig för att leda en pudel, som har blått band kring
halsen, ty det sårar deras estetiska känsla. Men samtidigt röka de tobak ur de
fruktansvärdaste pipor, så att deras kläder lukta däraf på tio stegs afstånd. Därför
begära de också alllid en ren skjorta, och då man ger dem en sådan, påstå de envist,
att det inte finns en enda knapp i henne, ehuru de sitta där allesammans, fast herrarna
själfva ej hitta på dem. Män kunna öfver hufvud taget aldrig få reda på någonting.
Då en man tror sig vara förälskad, köper han sig höga fadermördare och kulörta
halsdukar: öppnar han munnen, så börjar han stamma eller stirra vildt framför sig.
Männen förstå ej heller att konversera så bra som fruntimren. Till allt säga de »ja»
eller »ja visst». Mången gång äro de verkligen förälskade, nämligen då de inte säga
något, utan bara stirra ut i tomma luften. Unga flickor veta då mycket väl hvad
klockan är slagen och dra ofta — bara för att roa sig — upp henne. Ha männen
fått en korg, så synas de bedröfvade, tills de kommit om hörnet, då börja de hvissla
för att visa sin förtviflan. Männen låta gärna fotografera sig och säga då alltid, att
de ej äro bra träffade. Alla män äro fåfänga och tycka mycket om, att man anser
dem för vackra. Ofta äro de förfärligt fadda, men anse sig för motsatsen. Alla ha
de stora händer och fötter. Många äro obildade och trampa damerna på
klädnin-garna, hvarvid de förskräckte fara i höjden. Männen äro ett stort ondt, men de äro
mycket behagliga att ha i huset, då åskan går.
Det där låter naturligt, låter naturtroget, om man lyssnar till
våra kvinnorättsapostlar eller fröknarna från de fina flickskolorna
i östern. Men den amerikanska kvinnan har ock sina stora
förtjänster. Hon kläder sig näpnare än de flesta af hennes systrar,
hon samtalar på det utmärktaste, angenämaste sätt, hon vet mera,
följer bättre med sin tid och förstår ofta lifvets praktiska värf bättre
än t. o. m. hennes man. Flere af våra stora, välbekanta amerikaner
hafva ägt hustrur, hvilka varit deras förtrognaste och pålitligaste
rådgifvare äfven i sådana omöjliga saker som vår amerikanska politik.
Det andra urklippet får gå in för mina ämbetsbröders räkning
både här och i Sverige. Det visar, huru strängt en präst kritiseras;
men hvem kan neka till, att det ligger mycken Sanning, och t. o. m.
en särdeles beaktansvärd sanning, i det här uttalade klandret:
Tillåten mig taga eder uppmärksamhet i anspråk en kort stund. I hafven ofta
haft min.
Mine herrar! Jag råder eder att skaffa er hvar sin »Lärobok i deklamation»
och att grundligt studera denna. De af eder, som icke kunna uttala r, böra läsa
om Demosthenes, huru han blef en lyckad talare.
För min del vill jag påminna eder att i tid sluta edra foredrag. Att I detta
vanligen förnimmen, har gjort, att jag alltid måste välja min plats i möteslokalen så,
att jag utan olägenhet kan gå, när jag börjar bli uttråkad. Tro mig, största värdet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
