Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
151
TRETTIO FEMTE KAPITLET.
En annan dag besågo vi Myresjö nya vackra kyrka och
åtnjöto där en stund den vänliga och dugliga organistens och
skollärarens och hans frus gästfrihet. Innan detta kapitel afslutas, bör
jag kanske nämna något mera om de frikyrkliga rörelserna i mitt
kära Småland. Saken har ju två sidor. De frikyrkliga rörelsernas
uppkomst berodde för visso hufvudsakligen på ett andligen dödt
prästerskap. Hvem som bör bära ansvaret för dessa rörelsers
öfverdrifter sedan dess lämnar jag helst osagdt. Emellertid skall
en af mina vänner från Småland, en ämbetsman, lekman och
lutheran, få ordet i frågan. Han säger bland annat: »Beträffande
de andliga rörelserna i Småland hafva de i allmänhet och i stort
sedt varit af mycket renare art, än vi fått reda på. Bibeln, våra
bekännelseskrifter och icke minst senare århyndradets gudfruktiga
prästers skrifter gifva stöd för vitsordet: Sann kristendom.
Oförståndet, ja, själfsvåldet vill jag visst icke förneka eller försvara —
långt därifrån.
Att folket skulle vara fientligt sinnadt mot prästerna är icke
sant. Låt mig visa detta genom egen erfarenhet. I en af ortens
grannsocknar, en följd af år känd som i högsta grad okyrklig, var
komministersbeställningen ledig. Några dagar fore valet kom en
man ifrån pastoratet åkande till mig — afståndet var fulla sex
svenska mil — önskande ett förtroligt samtal angående det
förestående valet. Han inledde samtalet sålunda:
’Jag har rest hit för att tala med er om vårt prästval. Ni
känner pastor — —, som tillsammans med–står på förslaget.
Vi hafva noga öfverlagt om valet, och jag har lofvat taga reda på
ert omdöme om–. Är han både gudfruktig och en snäll
sockenpräst? Se, jag skall säga, huru det är i vår tid. Det finns
så många slag af präster: i) sådana som hvarken äro gudfruktiga
eller trefliga för öfrigt, 2) hjärtligt snälla och trefliga på allt vis,
men icke i sann mening gudfruktiga, 3) sant gudfruktiga, men
som äro kinkiga och ställa till oreda inom samhällena, och 4)
sådana som på samma gång äro snälla vid folket och sant
gudfruktiga. Att –-är treflig och snäll vet ni, och att han i orten
också har rykte för gudsfruktan, känner ni, men nu har jag i
uppdrag att af er taga reda på, om han i sanning är både snäll och
gudfruktig på samma gång. Se, jag skall säga, huru det är: utan
gudfruktiga, snälla präster går allt på tok, i dag hit, i morgon
dit, än till höger, än till vänster. Endast gudfruktiga präster gifva
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
