Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
/ 5 VERIGE.
477
bodde, innan han år 1S64 reste till Amerika. Jag hade ännu 3
eller 4 engelska mil till platsen, men det gick lätt nog att finna
vägen förbi Broddarps lilla kyrka till Attorps gård och soldattorp
n:r 416. Ja, där stod den lilla stugan, låg, omålad, ensam,
anspråkslös och numera obebodd. Hvad jag tänkte? Ja, det kan
icke egentligen höra till en resebeskrifning att omtala hvad som
uppfyller hjärtat på sådana ställen och stunder. Men det är säkert:
de minuterna stå kvar för alltid i mitt minne och i mitt
medvetande. Jag tog några spikar ur väggen, ett par stenbitar ur
spisen i det nu mörka, låga rummet, en kvist från krusbärsbusken
därutanför, och så bar det af därifrån igen. Därute träffades ett
par gossar. De hade hört om korporal Lind, som varit »en redig
husbyggare», sade de. I Attorps gård åto vi en smörgås och
drucko ett glas mjölk för 50 öre. Sedan foro vi åter till Sorby
förbi kyrkor, ett stort fideikomiss på mer
än 30 hemman samt vackra gårdar, allt
på en god väg. Jag hade sett min
älskade, trogna hustrus födelsebygd, och jag
kände ett slags glad tillfredsställelse
däröfver, både för att jag sett platsen och
däröfver att hon som barn kom därifrån
till den nya världen, där vi äga vårt
lyckliga och glada hem.
Dagen därefter reste vi pr järnväg
till det vackra Sköfde. Man kan knappt
tänka sig en täckare liten stad än denna.
Parker, promenader, det storartade hotell
Billingen, kallvattenkuranstalten, den nyrestaurerade kyrkan, som
kom mig att tro, att jag åter var i mitt förtjusande Amerika, den
vackra elementarbyggnaden, allt bildade en tafla så grann, att hon,
en gång skådad, aldrig glömmes. Sedan foro vi i en präktig droska
mot Skara öfver Billingen, en förtjusade väg i sanning. Först
besågs Våmbs urgamla, lilla kyrka. Så kommo vi snart till den
i en vacker, ja, verkligt skön trakt belägna Varnhems klosterkyrka,
hvilken vi besågo med gamle korporal Ferm som vägvisare. Det
är en storartad helgedom med många minnen från förra tider. Jag
nämner särskildt Jesper Svedbergs graf.
Nu bar det af igen mot Skara. På Axevalla hed stannade
vi i gästgifvaregården, där vi fingo ett godt mellanmål, medan
Biskop Backman.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
