Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
/ 5 VERIGE.
485
allt hör till de detaljer i sättet, som göra vår synod så framgångsrik.
Jag bara önskar af hela mitt hjärta, att vi, augustana-lutheraner,
aldrig måtte stelna i något formväsen eller tro, att några vissa af
oss själfva antagna och bestämda mänskliga former äro
nödvändiga för ett sant kristligt lif. Lika galet vore det, om vi hängåfve
oss åt den tron, att former och författning äro utan sin stora
betydelse för vår framtid. Midt på vägen är det säkrast. Mina
läsare kunna näppeligen föreställa sig, huru annorlunda
stridsartiklarna i »Augustana» och »Hemlandet» te sig på andra sidan
Atlanten. Strid är väl nödvändig, men den är ändå i kyrkan ett
ondt, som det är sorgligt att gifva akt på. Men detta är ju ett
slags själtbekännelse, ty den, som
skrifver detta, har tyvärr också varit
en stridens man mången gång.
Det förändrar dock ej det verkliga
och sanna omdöme, som man
måste uttala om sådant arbete.
Och dock kan jag ej afsluta denna
tankegång utan att uttrycka min
stora glädje öfver den
välförtjänta upptuktelse doktor
Hasselquist i somras lät komma
öfver en viss episkopalmissionärs
stolta hufvud. Öfverallt i
Sverige påträffade jag spår af denne
proselyterande herremans
vilseledande uppgifter. Han måtte sända
ett gräsligt stort antal
friexemplar af ett visst proselytblad till svenska kyrkans förnämste män.
Men snart nog skall säkert hvar och en veta hvem han är och
hurudan hans verksamhet är. Pojkar böra tuktas, och med tiden
kanske de skola få nytta däraf. Att episkopalerna gifva sig ut
för att vara lutheraner, se där det som man alltid måste klandra,
ty det är väl ändå knappt något annat namn värdt än bedrägeri.
Men resan fortsättes alltjämt. Vi språka, och jag söker
studera både prästerna och de sköna trakter, som vår väg går igenom.
Jag gaf ånyo akt uppå, hvilken vacker stad Norrköping är med
sina fina planteringar. Hvem kan glömma de ovanliga, tilltalande
scenerierna i Kolmorden, särskildt Grafversfors-trakten? När vi
Hofpredikanten Holmer, Jerstorp.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
