Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
504
FYRTIO FEMTE KAPITLET.
sluta mig till en sådan kyrklig pessimism. Det synes dock ofta,
som om de, hvilka äga den största erfarenheten, på samma gång
vore de ohjälpligaste pessimister.
Jag tror, att jag förut har någonstädes i boken omtalat, att
P. W. icke hör till dem som tro på statskyrkans snara fall. »Den är
starkare nu än förr, och erhåller allt flere goda krafter i ämbetet.»
I politiken är P. W. hjälplöst bortkommen i frihandelsvänliga
åsikter. Det är nog icke blott det lilla ordet »fri» — som hägrat
för hans inre blick. Villfarelsen sitter djupare. P. W. är
norrländing. Jag antar, att han alltså redan genom sin härkomst är en
fullblodig frihandlare. Och ärfda anlag sitta djupt. Annars är
P. W. en så klok och praktisk man, att man nästan väntade, att
han skulle inse icke blott nyttan, utan rent af nödvändigheten för
ett land att äga moderata skyddstullar. Men jag har ärft mina
skyddstullvänliga åsikter, och därför tjänar denna diskussion till
mindre än intet.
Jag språkade naturligtvis med P. W. om hans Amerika-resa
och Amerika-bok, af hvilken jag då hade sett endast fyra häften.
Han trodde icke, att han varit olofligt sträng i sina omdömen om
amerikanska förhållanden. Jag skulle här gärna vilja säga en hel
del om boken i fråga, men utrymmet är alltför knapphändigt.
Några ord må dock tillåtas mig. Låt mig då först säga, att lektor
Waldenström icke kände Amerika tillräckligt på förhand för att
genom en tre till fyra månaders resa kunna afgifva pålitliga
omdömen om ett så oerhördt stort och resursrikt land. Han äger en
god och skarp, men en smula norrländsk iakttagelseförmåga. För
honom var och är synbarligen det lilla Sverige det bästa och det
egentliga i hela världen, men på samma gång man måste skänka
en så eldig patriotism sin obetingade aktning, gör den sin innehafvare
till en långt ifrån oväldig domare öfver förhållandena i andra länder.
Därnäst gjorde P. W. sig ofta skyldig till samma fel som en af
mina college-lärare: han lade mera vikt på undantagen än på
reglerna, och därför gränsa en del af hans omdömen till det löjliga
för en som är hemmavan i Amerika. Icke är t. ex. den
amerikanska gifmildheten så själfvisk, som P. W. framställer den. Icke heller
är vårt politiska lif alltigenom så rysligt, som Gefle-lektorn låter
påskina, och i all synnerhet äro icke svensk-amerikanerna så
Sverigeglömska, som P. W. målat ut dem. Låt vara, att de icke tala
felfri svenska. Deras svensk-amerikanska sammelsurium är ej löjli-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
