Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kap. I. Färdighet i scouttjänst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
har han att fråga sig: »Vilket är min plikt?»
— d. v. s. vilket som är bäst för andra,
och så utföra just det. Han skall vara redo
att när som hälst rädda ett människoliv
eller att hjälpa skadade människor. Och
han skall göra allt vad han kan för att
varje dag kunna göra en god gärning.
4. EN SCOUT ÄR ALLAS VÄN, och bror till
varje annan scout, sak samma av vilken
samhällsställning denne är. En scout, som
möter en annan scout, även om denne är
honom obekant, måste alltså slå sig i språk
med honom och stå honom bi så mycket han
kan vid fullgörande av den plikt som för
tillfället åligger denne, ge honom mat eller
så långt sig göra låter ge honom allt vad
han kan behöva. En scout får aldrig vara
en snobb. En snobb är en sådan, som ser
ned på en som är fattigare än han själv
eller, om han är fattig, föraktar en som är
bättre lottad. En scout tager en man
sådan han är och gör vad han kan av honom.
»Kim», scouten, kallades av hinduerna »hela
världens lilla vän», och det är ett namn som
varje scout bör förvärva sig.
5. EN SCOUT ÄR HÖVLIG, d. v. s. han är
uppmärksam mot alla, men särskilt mot
kvinnor och barn, gammalt folk, sjuka och
krymplingar etc., och han får ej taga emot
någon belöning för sin hjälp eller
uppmärksamhet.
6. EN SCOUT ÄR DJURVÄN. Han hjälper
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
