Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kap. IV. Spårning - Lägerhistorien nr 11. Iakttagande av »tecken»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
iSo 152 SCOUTING FOR BOYS
Att draga slutsatser är konsten att följdriktigt
tyda det man observerat.
Ha väl iakttagelse- och slutledningsförmåga blivit
till vana hos pojken, är ett stort steg taget i
utvecklingen av karaktären.
LÄGERHISTORIEN NR 11
IAKTTAGANDE AV »TECKEN»
Smådrag hos människor. — Tecken kring en död.
kropp. — Detaljer i landskapet. — Bruket av
ögon, öron och näsa. — Nattlig scouttjänst.
Tecken.
»Tecken» är det ord som av scouterna användes
för att beteckna alla möjliga små detaljer, såsom
fotspår, avbrutna kvistar, nedtrampat gräs, matrester,
en bloddroppe, ett hårstrå o. s. v. — allt som kan
tjäna till ledtråd för att finna det man söker.
Mrs Walter Smithson reste häromåret i Kashmir
och följde i sällskap med några infödda spårare
spåren av en panter, som hade dödat och bortsläpat en
ung bock. Han hade gått över en vidsträckt
klippplatå, där hans mjuka fötter naturligtvis ej lämnat
några märken. Spåraren gick genast till den bortre
sidan av klippan, där denna bildade en skarp kant,
han vätte ett finger och strök med detta utefter
kanten till dess han såg att några bockhår fastnade på
fingret. Detta visade honom varest pantern gått ned
från klippan, släpande bocken med sig. Dessa få
hårstrån utgjorde vad scouter kalla tecken.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
