Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kap. IV. Spårning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
iSo 152 SCOUTING FOR BOYS
Övning i att ge akt på allt.
En välkänd detektiv, mr Justin Chervasse,
beskriver hur man med någon övning, av en människas
kläder ganska bestämt kan sluta sig till hans
karaktär. Skodonen äro de bästa kännetecknen bland alla
enskildheter i klädseln. Jag var häromdagen på
landet tillsammans med en dam, och ett ungt
fruntimmer gick framför oss. »Jag undrar vem hon är»,
sade min vän. »Ja», svarade jag, »jag skulle hellre
fråga, vems jungfru hon är.» Flickan var välklädd,
men då jag iakttog hennes skor, gissade jag, att
kostymen hade tillhört någon annan och att hon fått
och själv piffat upp den — men vad beträffar
skorna, trivdes hon bättre i sina egna. Hon gick mot
tjänstefolkets ingång i det hus där vi bodde. Och
vi listade ut att hon var i tjänst hos en av de damer,
som även bodde där.
Fot icke länge sedan talade jag med en detektiv
om en man, som vi båda samtalat med, och vi
försökte att sluta oss till hans yrke. Jag anmärkte
»såvitt jag kan se, är han fiskare»; min följeslagare
kunde ej inse varför, men se han var inte fiskare själv.
Jag hade givit akt på att en hop små tygtottar
stucko fram på hans vänstra ärmuppslag (en hel
del fiskare pläga taga bort flugorna från reven och
fästa dem i mössan för att torka, andra fästa dem
vid rockärmen; då de torkat, taga de bort dem,
varvid en eller ett par trådar i tyget gå sönder).
Det är en mycket roande övning att i en
järnvägsvagn eller omnibus ge akt endast på sina
medresan-des fötter, och utan att se högre upp gissa sig till vad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
