Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kap. IV. Spårning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KAP. IV. SPÅRNING
185
ERTAPPA TJUVEN.
Vidtala en främling att gå upp ett spår, osedd av
pojkarna. Dessa få studera spåret i avsikt att känna
igen främlingen.
Låt därefter främlingen tillsammans med 8 å 10
andra personer gå upp spår förbi pojkarna. Varje
pojke viskar till domaren vem han anser ha gått det
ursprungliga spåret genom att nämna hans nummer
i raden. Den som gissar rätt vinner, och om flera
gissa rätt, erhåller den pris, som bäst ritar upp
fotavtrycket ur minnet.
SMUGGLARE ÖVER GRÄNSEN
Gränsen utgöres av en 400 yards lång sträcka,
hälst en landsväg, bred gångstig eller ett sandfält,
där fotspår lätt synas. En patrull bevakar gränsen
med poster utefter vägen och en reserv längre
innanför densamma, ungefär halvvägs mellan gränsen
och staden. »Staden» utmärkes av ett träd, ett hus,
flagga e. d., omkring en halv eng. mil på andra
sidan gränsen. En fientlig patrull, smugglare,
samlas cirka en halv eng. mil mot staden i vilken
forme-ring som hälst, en och en, samlade eller spridda, och
antingen gå, springa eller använda scoutstakt.
Endast en av dem bär spår järn och antages vara
smugglaren. Posterna gå fram och tillbaka på sina
områden och söka upptäcka smugglarens spår, de få
icke springa förrän larmsignalen hörts. Då en post
upptäckt spåret, ger han ögonblickligen larmsignal
till reserven och beger sig genast av på spåret så
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
