- Project Runeberg -  Scouting for Boys /
221

(1917) [MARC] Author: Robert Baden-Powell Translator: Ebbe Lieberath
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kap. V. Naturkännedom

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

KAP. V. NATURKAN NEDOM

247

och i skuggan av träd och klippor, men man bör
vara mycket noga med att marken på andra sidan
även är mörk — om det t. ex. är ljus terräng kring
träden, under vilka man står, så avtecknar man sig
mycket tydligt däremot.

Är man klädd i rött, skall man söka komma mot
röda tegelbyggnader, rödaktiga klippor o. s. v.

Begagnar man en kulle till utsiktspunkt, måste
man vara mycket noga med att man inte avtecknar
sig mot himmelen; det är ett fel, som en ömfoting
ständigt begår.

Att se en zulu-spejare på toppen av en kulle eller
terrängväg är ett helt studium. Han krälar upp på
alla fyra platt på marken, och när han kommit upp,
höjer han huvudet sakta tum för tum, tills han kan
se, och finns det då något fientligt, kan han iakttaga
det hur mycket som hälst. Har han anledning att
tro, att man söker få syn på honom, håller han
huvudet orörligt stilla nästan ofattbart länge, för att man
skall taga honom för en stubbe eller sten. Ser han
då, att man inte lyckats iakttaga honom, sänker han
huvudet mycket, mycket sakta, tum för tum, ned i
gräset igen och glider lugnt undan. Varje hastig
rörelse på huvudet mot horisonten kan väcka
uppmärksamhet även på ganska långt håll.

Nattetid bör man hålla sig på lågt belägna
ställen, såsom diken o. d., så att man alltid befinner sig
i mörkret. En fiende, som kommer i närheten,
avtecknar sig då mot stjärnorna. En gång satt jag
fullkomligt stilla hukad i mörkret vid en buske och
lät en fientlig spejare komma mig tre fot nära, och
när han vände ryggen till, hade jag bara att resa
mig upp och slå armarna omkring honom. En an-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 19:15:42 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/scouting/0223.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free