Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kap. V. Naturkännedom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KAP. V. NATURKAN NEDOM 247
ljumma, klara luften, och slog sig ned på fälten och
i skogarna i närheten. Där häckade de och kläckte
ut sina ungar, så att nu lär man höra fågelsång
överallt där i trakten.
Många skogvaktare och andra se på grund av
okunnighet i naturhistorien ingen skillnad på
sparvhök, dvärgfalk och tornfalk utan döda dem alla
såsom skadliga. Sparvhök och dvärgfalk döda utan
tvivel en del ungar, men tornfalken sällan, om ens
någonsin. Denne lever mestadels av möss. Man
känner igen honom på flykten, han håller sig långa
stunder svävande i luften, spejande med sin skarpa
blick efter ett byte att slå ned på. Sparvhöken
flyger hit och dit kring klippor och över stängsel i
förhoppning att genom överraskning komma över något
rov. Dvärgfalken är en mycket oansenlig men pigg
liten gynnare som flyger i kapp sitt byte.
Kräldjur och fiskar.
Varje scout måste kunna fiska för att skaffa sig
mat. En ömfoting, som svälter vid stranden av en
flod full med fisk ser mycket dum ut, men det kan ju
hända vem som helst, som inte lärt sig fånga fisk.
Och just vid fiske, särskilt med fluga kommer en
hel mängd scoutfärdigheter till pass. För att
lyckas måste man känna till fiskens sätt och vanor, var
han håller till, i vad slags väder och vilken tid på
dagen han hugger, vad slags föda han mest tycker
om, på hur långt håll han kan se en o. s. v.
Känner man inte till allt det där, kan man stå och meta
tills man blir blå i ansiktet utan att få ett napp.
Fisken har vanligen ett visst tillhåll i vatten, och har
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
