Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tåget i Tyskland och var sedan under norska fälttåget
adjutant hos generalmajor af Cardell – »en
tjenste-befattning, till hvilken ingen antogs utan bepröfvadt
mod och skicklighet».
Ar 1821 utnämnd till andre styresman vid högre
artilleriläroverket på Marieberg, blef B. sedermera
öfverste-löjtnant vid artilleriet och fälttygmästare samt
afled i Stockholm d. 30 Okt. 1834. Hans 2:ne söner,
i kunskaper och duglighet liknande sin fader, tjena
båda vid Svea artilleri-reg:te, der den äldste, Claes
Gust. Breitholtz, f. n. är öfverste och chef, samt den
yngre, Edvard Julius B., major.
Till finska artilleriets mest framstående officerare
hörde ock Robert Carl C harpentier, hvilken, född d.
13 Okt. 1766, blifvit, för sin under kriget 1789—90
ådagalagda tapperhet, befordrad till kapten. Vid
Nykar leby d. 24 Juni 1808 var Charpentier, då major,
be-fälhafvare för artilleriet vid öfverste Gripenbergs
brigad och styrde sjelf kanonaden med mycken köld och
skicklighet, så att ett förtäckt fiendtligt batteri, som
åstadkom stor förödelse bland de å landsvägen
framtågande trupperna, måste tystna. Äfven vid Salmis
d. 2 Sept. spredo Charpentiers kanoner död och
förödelse bland de ryska lederna. Han utnämndes d. 24
Okt. 1808 till riddare af Svärdsordens stora kors;
befordrades 1810 till öfverstelöjtnant i armén och erhöll
1812, på begäran, afsked med öfverste titel. Afled i
Tavastehus d. 1 Febr. 1830.
Vid denne Charpentiers batteri tjenade under
kriget med utmärkelse, bland andra, Josef Bremer,
hvilken, student i Upsala då kriget utbröt, hemkallades
till Finland af sin förmögne fader, den ansedde
brukspatronen Josef Bremer, som dock på inga vilkor ville
tillåta sin son att, enligt dennes brinnande önskan,
gå med i kriget till fosterlandets försvar. Den unge
Josef Bremer lemnade då en natt i Februari hemligen
det kära föräldrahemmet och begaf sig till
Helsingfors, der han blef antagen till styckjunkare och sedan
deltog med Charpentiers Ritteri i striderna vid [-P}’hä-joki,-] {+P}’hä-
joki,+} .Siikajoki, Lappo, Alavo o. s. v. och utmärkte sig
så i sistnämnde strid, att han efter dess slut fick
emot-taga offentliga tacksägelser af både batterichefen och
brigadchefen, på hvilkas förslag han ock i Augusti
månad s. å. befordrades till officer och erhöll
tapper-hetsmedaljen. Efter krigets slut öfvergick Bremer
såsom underlöjtnant till Vendes artilleri, men erhöll
redan 1811, på begäran, afsked och återvände till
Finland. När tyska kriget sedan utbröt, begaf han sig
iV
emellertid ånyo till Sverige, och utmärkte sig, sedan
han om igen fått anställning vid Vendes artilleri-reg:te
såsom officer, både i sistnämnda krig samt under
fälttåget i Norge. Ar 1815 befordrad till löjtnant, tog
han dock 1817 afsked ur svenska krigstjensten och
egnade sina återstående dagar åt skötseln af sina
betydliga bruks- och landtegendomar i Finland.
Vi skulle kunna uppräkna ännu många andra
officerare, hvilka under sista kriget mot Ryssland med
utmärkelse deltogo i finska artilleriets ärofulla strider,
såsom: löjtnant Erik Emil Mejer, sedermera
transporterad till Jemtlands jägare och under norska kriget
tjenstgörande såsom brigad-adjutant hos den förr
omnämnde, tappre öfverste Eck; kapten Thomas
Wallgren, sårad vid Karstula d. 21 Aug., men dock
deltagande, äfven. med utmärkelse, i den kort derpå
följande, häftiga striden vid Oravais d. 14 Sept., m. fl.
— De redan omnämnde torde emellertid tillräckligt
bevisa, att äfven finska artilleriet lemnat ett rikt,
värdigt stoff för den finska krigshistoriens minnesblad,
på hvilka den öfriga finska arméns runor stråla i lika
oförgätlig glans.
O. v. K.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
