Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I nära sam m anhang med antagandet af tanken såsom tin-
gens väsende står den fordran, att tanken skall vara förutsätt-
ningslös. Väsendet måste nemligen hafva sin grund i sig sjelft,
ej i något annat, och tanken är sålunda i sig, såsom väsende,
oberoende af allt annat, och kan ej vara bestämd af något
annat, än sin egen n atur, och eger följaktligen inre nödvän-
dighet. Men vetenskapen har att gifva den i sig varande tan-
ken en adequat form , och då innehållet är nödvändigt, m åste
äfven dess adequata form vara det. Tanken måste således hafva
en nödvändig form. Denna fordran innebär enligt H egel, att
philosophien m åste bevisa nödvändigheten af sitt innehåll. H är-
vid fram träder genast svårigheten att finna en början, då den-
na alltid måste vara något obevisadt, om edelbart, och i följd
deraf är en förutsättning’). Dessa svårigheter kunna de em -
piriska vetenskaperna ej lösa, icke heller den m etaphysik, som
före Hegel varit gällande. De skola lösas genom nya katego-
rier, som gifva en vidareutbildning och en ny gestalt åt den
äldre logikens och metaphysikens tankeformer, lagar och före-
m ål2). Afven i detta hänseende faller beviset inom den ve-
tenskapliga framställningen. Här lemnas blott en förberedande
förklaring, hvars hufvudpunkt är, att omedelbarhet och för-
medling inom m edvetandet stå i det förhållande till hvarandra,
att, om de ock synas vara åtskilda, dock ingendera kan vara
borta, utan de måste vara i oupplöslig förbindelse. Sålunda är
philosophien förmedlad, såvida den utgår från erfarenheten och
ställer sig i ett negativt förhållande till denna början. O m e-
delbar är åter philosophien, såvida den i sin början utgår från
ett rent bestämningslöst och enkelt3).
Till denna allmänna inledning till philosophiens system slu-
ter sig en särskild till logiken, såsom philosophiens första del.
1) Jfr. a. st. g. 1.
2) Die spekulative Lopik enhält die vorlge Logik und Metaphysik,
konservirt dieselben Gedankenformen, Gesetze und Gegenstände, aber sie
zugleich mit wcitern Kategorien weiter bildend und urnformcnd. P. a. st.
pag. 15.
3) Jfr. a. st. g. 12.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
