Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
logiken och m etaphysiken; och för att visa nödvändigheten af
sin egen spekulativa uppfattning af tänkandet har Hegel upp-
tagit till kritisk behandling de former af det ändliga tänkan-
det, hvilka han anser vara de hufvudsakligaste *). Inom detta
ändliga tänkande intager tanken 3:ne väsendtligen olika ställ-
ningar i förhållande till objektiviteten.
Den första ståndpunkten är den äldre m etaphysikens, h v il-
ken utan medvetande af den motsatts, som tanken eger inom
och emot sig omedelbart antager att tanken fattar tingens sanna
väsende. Detta är dock här blott en tro , som ej uppkommit
genom öfvervinnande af det ändliga tänkandets inskränkningar.
De konkreta, allmänna föremålen upptagas ur föreställningen så-
som färdiga gifna subjekter, om hvilka man erhåller kunskap
genom att tillägga dem tankebestäm ningar såsom predikater.
H ärvid förfar denna metaphysik på följande sätt. De möjliga
bestäm ningarne sättas emot hvarandra och efter principium con-
tradictionis slutes, att antingen den ena eller den andra måste
tillkomma subjektet. Dessa bestäm ningar blifva ändliga, em e-
dan de hafva emot sig andra bestämningar, och hela detta för-
farande är dogmatiskt, emedan det ensidigt fasthåller den ena be-
stäm ningen och utesluter den andra, då derem ot den spekula-
tiva idealismen enligt Ilegel består deri, att ideen såsom to ta-
litet i sig upptager de abstrakta förståndsbestäm ningarne och
upphäfver deras ensidighet2). Det dualistiska i denna dogma-
tism visar sig tydligast i dess försök att bevisa G uds existens.
D ervid skilde den dogmatiska metaphysiken mellan Guds be-
grepp och hans tillvaro, hvaraf synes a tt den ej fattade tan-
ken såsom substans, utan såsom ett accidens, hvilket i tillva-
ron hade sin motsatts. Vidare sattes det oändliga och det änd-
1) Jfr. a. st. g. 23.
2) Der Dogmatismus der Verstandesmetaphvsik besteht darin oinsci-
tige (icdankenbcstimmungon in ihrer Isolirung festzuhaltcn, woliingogen der
(dcalismus der spekulativcn Philosophie das Princip der T olalität hat und
sich ais nbergreifend Ober die Einseitigkeit der abstrakten Vcrstandcsbe-
dirnrnungen erweist. P. a. st. pag. 08.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
