Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ä ndam ålet ar enligt Hegel riet för sig varande begreppet,
som genom negation af den om edelbara objektiviteten fram trädt
i fri e x is te n s/ Denna negation är närm ast abstrakt och ända-
m ålet derföre blott su b je k tiv t1). Den abstrakta negationen af
det objektiva är en fordran att det objektiva icke skall vara
en absolut m otsatts mot det subjektiva. Ändam älet visar sig
derföre såsom behof eller drift bos subjektet att realisera sig
sjelft. Då subjektet sålunda blifver objektivt, upphäfves m o t-
sattsen m ellan subjekt och o b je k t2), och då ändam ålet fullstän-
digt realiseras, försvinner all sådan motsatts. Subjekt och objekt,
form och innehåll blifva i det oändliga ändamålet identiska. I
detta oändliga ändam ål äro således momenterna satta såsom
ideella. D e hafva såsom sjelfständiga ingen sanning, utan få
sin sanning genom a tt vara momenter, och den enhet, hvari
och hvarigenom dessa ideella m om enter äro, är ideen 3). Ideen
är det sanna i och för sig. Såsom i sig varande sanning är
ideen g ru n d och såsom för sig varande sanning ändam ål. Ideen
visar sig väl närm ast såsom omedelbar, såsom identitet, men
inom den q v arstår dock ännu en motsatts mellan det för sig
varande subjektet och d et i sig varande objektet. Såsom om e-
delbar är ideen lif. L ifvet är nödvändigt process och ur denna
process fram går m otsattsen mellan den theoretiska ideen och
den praktiska 4). E nheten af dessa båda, det godas sanning
är den absoluta ideen, som å andra sidan är den sig vetande
sanningen. Den ä r subjekt, personlighet, som dock icke u te -
1) H. W . ». »5. Pag. 375.
2) Der Trieb ist so zu saften die Gewissheit, dass das Subjektive nur
einseitig ist und keine W ahrheiit hat, ebenso wenig als das objektive. Der
Trieb ist Cerner die 4us/ührunig von diesen seiner Gewissheit, er bringt es
zu Stande, diesen Gegensatz, d|as Subjektive, dass nur ein Subjektives sei
und bleibe, wie das Objektive, dass ebenso nur ein Objektives sei und blei-
be, und diese ihre Endlichkeit auCzuheben. P. a. st. pag. 377.
3) Indem der Zweck durch Aufhebung der Formbestimmungen sich
mit sich zusainmenschliesst, ist die Form als identisch mit sich hiemit als
Inhalt gesetzt, so dass der B egriff als die Formthätigkeit nur sich zum
In h a lt hat. Es ist also durch diesen Process überhaupt das gesetzt, was
der Begriff’ des Zwecks war, die an sich seiende Einheit des Subjektiven
und Objektiven nur als für sich seiend — die Idee. P. a. st. pag. 384.
4) P. a. st. pag. 391.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
