Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
är d e t första och d et sista, ty blifvat är i allt blifvande d e t
konstanta, sig sjelf lika. Denna absoluta process är v eten sk a-
pens begrepp. Vetenskapen är den rena ideen, för hvilken ideen
är, och ä r såsom sådan system atisk totalitet, hvars m om enter
äro identiska med hvarandra och med ideen ’). S ubjekt och
objekt, innehåll och form äro här ingenting annat än den rena
ideen. Äfven förm edlingen är denna samma rena idee.
L ikheten m ellan detta resultat och det rena vetandet,
som utgjorde phenomenologiens resultat är påtaglig. D et rena
v etan d et och den absoluta m ethoden äro båda förm edling m ellan
m om enter som äro identiska med förmedlingen och m ed hvar-
andra. Af båda fordras a tt de skola vara totalitet af alla lägre
form er, m en a tt den absoluta m ethoden lika litet som det rena
v etandet kan m otsvara denna fordran visar sig deraf a tt ideen
såsom grund till sig sjelf icke kan i sig upptaga andra be-
stäm ningar än sådana, som den sjelf producerat. Ideen m åste
således ursprungligen vara tom på allt innehåll, såvida den icke
h ar något annat än det, som den sjelf gifver sig. Den kan
då icke till sitt innehåll hafva de föregående lägre form erna,
u tan blifver likasom det rena vetandet ren rörelse, som genom
sin rena negativitet skiljer sig från sig sjelf. Derföre ä r ock
ideen eller m ethoden bestäm d såsom den absoluta rörelsen,
hvilken är den substantiella kraft, hvarigenom allt är. Då det
nu, enligt hvnd vi ofvan sökt visa, icke lyckats Hegel a tt visa
h u ru det blifvande konkreta kan öfvergå till det hvilande kon-
kreta, så ä r klart, att, äfven om denna rena rörelse genom sin
rena negativitet antages vara enhet af åtskilda, den dock icke
kan blifva verkligen konkret. Den måste således förblifva ren
form utan allt innehåll.
1) Indem diese Bestimmtheit, oder der Inhalt sich mit der Form zur
Idee ZurQckfiihit, so stellt sich diese als systematische Totalität dar, wel-
che nur Eine Idee ist, deren besondere Momente eben sowohl an sich die-
selbe sind, als sic durch die Dialektik des Begriffs das einfache F ürsichsein
der Idee hervorbringen. — Die Wissenschaft schliesst also auf diese W eise
damit, den Begriff ihrer selbst zu fassen als der reinen Idee, für welche die
Idee ist. H. W . B. 6. pag. 413. Jfr B. 5. pag. 321.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
