Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
samma. Oberoende häraf fick variolationen först 40 år
senare användning i vårt land, till väsentlig del genom
inflytande af den berömde Uppsalaprofessorn Rosén von
Rosen-stein.
Det var emellertid en vansklig sak att förvalta
variola-tionens konst, att utan större fara inympa det verkliga
koppgiftet. Visserligen berättas det, att mången däruti vann
en beundransvärd förfarenhet — sålunda skola t. ex. två
engelske läkare Sutton, far och son, hafva ympat 30,000
personer utan att hafva förlorat flere än 120, d. v. s. 4 på
tusendet, som dogo efter ympningen —, men ej alltid
ut-föllo ympningarna så gynnsamt. Offca blef förhållandet
tvärt om det, att den ympade insjuknade i verkliga koppor,
med hög feber och utbredt utslag ej blott på
ympnings-stället utan öfver hela kroppen. Därjämte innebar
variola-tionen alltjämt den faran — och detta var dess förnämsta
svaghet —, att den ympade kunde smitta sin mottagliga
omgifning och sålunda bildades nya smitthärdar, hvilka
blefvo utgångspunkter för nya epidemier. Därför kan det
ock i stort sedt sägas om variolationen, att hon skyddade
enskilde, men bragte sjukdom åt många. I själfva verket
skall inom England dödligheten hafva ökats med variolationens
allmännare införande därstädes. Under sådana förhållanden
kan man fråga sig, huru det öfver hufvud må förklaras, att
variolationen dock från många håll omfattades med sådan
sympati. Vi inse detta, när vi erinra oss, att smittkopporna
vid denna tid betraktades såsom en sjukdom, hvilken man
i aUa händelser en gång, förr eller senare, med stor
sannolikhet hade att genomgå, och att man hade lång erfarenhet
om, att af de personer, som insjuknade i koppor, plägade
10 till 25, ja 40 procent dö, och att oafsedt dem, som dogo,
en lika stor procent beröfvades sin framtida hälsa. Enligt
Munck af Rosenskölds beräkningar skall omkring en tiondedel
af hela mänskligheten genom kopporna hafva bragts till
sjukdom och vanförhet, frånsett de döda. Hoppet om skydd
mot en sådan sjukdom behöfde ej vara allt för stort för att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
