Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
samma riktning, läto höra af sig. Från alla länder
berättades det, huru än den ene än den andre forskaren lyckats
att genom insprutningar på- djur af olika bakteriers
om-sättningsprodukter, deras gifter o. s. v., immunisera mot
motsvarande bakteriers infektioner. Intet af dessa meddelanden
väckte dock en sådan uppmärksamhet som den första
underrättelsen om att det lyckats immunisera djur mot difteri. Detta
hade lyckats för de tyske forskarne Brieger och Fränkel
samt ungefär samtidigt också för deras landsman Behring
och för Pasteurs medhjälpare Roux. Gången af deras
försök var i all korthet denna. Man odlade difteribakterierna
i buljong under några veckor. Efter denna tid befriades
buljongen från bakterierna på olika sätt (såsom t. ex. genom
filtrering genom särskildt konstruerade lerfiltrer, som ej
genomsläppa bakterier). Buljongen innehöll nu ett
synnerligen starkt gift, som vid insprutning i större dos på känsliga
djur dödade dessa under de för den verkliga difterien efter
smitta med lefvande bakterier utmärkande symptomen.
Insprutades däremot mycket små mängder af den giftiga
buljongen, som dessutom, till förebyggande af all fara, till
den första insprutningen borde utspädas och försvagas (genom
tillsats af vissa kemiska ämnen, t. ex. trijodkloridlösning,
jodjodkaliumlösning o. s. v.), visade sig djuren småningom
vänja sig vid allt större doser af allt starkare gift, och efter
en tid befunnos de okänsliga ej blott för det insprutade
giftet utan ock för verkningarne af de lefvande bakterierna,
om sådana inympades. Samma mängd difteribakterier, som
inom kort vållade döden hos icke behandlade djur, fördrogs
utan några som helst sjukdomstecken af de på antydda sätt
behandlade.
Samma princip befanns emellertid tillämplig äfven
beträffande andra infektionsämnen och deras sjukdomar. Genom
behandling af djur med de från respektive bakterier
befriade odlingsvätskorna kunde man immunisera mot
stelkrampens bakterie (tetanusbacillen), mot
lunginflammationens vanligaste smittämne (pneumokokken), mot kolerans,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
