Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dekadansen i den svenska litteraturen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
älskvärdaste slag; den är ett litet naturbehof, som med
nödvändighet tillhör hans själ — och kroppskonstitution
han skulle icke vara Björck, om han saknade den. – –
Han gapar efter smickret som barnet efter sylten och
sötsakerna.»
Och sådana voro flera af signaturerna,
sådan var andan, som låg öfver detta sällskap af
»diktare», hvilket onekligen mera påminner om
en samling snälla skolynglingar — hyggliga
ungdomar, som aldrig varit utanför sin mammas gata
och hvilkas visdom är hämtad ur böcker, ur goda
böcker. »Jag läser på graden och måste vara
mycket flitig», underrättar oss med förtjusande
uppriktighet en af författarna, och en annan
omtalar för oss, att han
— gick i parken dagen lång,
så menlös som ett lam.
– – – Det stormar blott på fjällen,
där höga skalder sina lyror slå.
Men friden bygger på de gömda ställen,
där små poeter kväda för de små.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
