Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dekadansen i den svenska litteraturen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
generation har icke haft mod att äga talang, och
den har tagit bort ett par decennier ur vår
utveckling. Fråga blott en af era vänner, hvad
han tycker om dramat under 1860-talet, och ni
skall göra honom förlägen, eller fråga honom
hvilken mening han hyser om romanen under
1870-talet, och han skall stirra på er! Dessa unga
människor hafva nekat att lägga sin hand till
det stora arbetet. Dessa poeter hafva vägrat
att vara poeter. Hvad åtskilliga af de bland
dem, som icke dogo undan, samtyckte till att
vara, det skola vi se i det följande.
I versen försvagad efterklang efter
efter-klangspoeter som Malmström och Böttiger, i pro-t
san damnovellistik och imitationer efter de mes
olitterära af alla våra »litterära» August Blanche,
Onkel Adam och fru Carlén, fossila författare, en
litteratur, som slocknat, som icke längre är
någon litteratur — sannerligen, man måste
instämma i de ord som en af signaturerna själfva, den
litet ledsamma men i alla fall ärliga Fjalar en
gång i ett ljust ögonblick yttrade med tanke på
hvad han och hans kamrater uträttat:
Till hvila lagt sig den sista dyning
af sångarstriden i seklets gryning,
och mörker rufvar på frusna vatten,
där diktens glimmande källsprång klang.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
