Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Renässanslitteraturen och dekadanskritiken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HENÄSSAN8L IT TEKATUKEN OCH DEKADANSKKIT1KEN 81
i Hartmanns system äro till den grad i
ögonfal-lande att de naturligtvis ej behöfva påpekas för
vårt lands bildade allmänhet» (!). Och om J. J.
Borelius ännu vågar skrifva några vackra och
modiga ord om att vetenskapen »hädanefter som
hittills skall framskrida oberoende af de
betänkligheter, hvilka, vare sig frän sedlig eller religiös
synpunkt, kunna framställa sig mot dess
resultater», måste han ytterst omsorgsfullt bemantla
sin hardiesse.
Naturligtvis fortsättes här med näbbar och
klor den stora striden mot materialismen, denna
stackars materialism, som man fortfarande
vägrar att förstå och hvilken man fortfarande på
ett nästan groteskt sätt missuppfattar. Inom
parentes sagdt pågick under 70-talets första år
och närmast med anledning af
Biichneröfversätt-ningen et£__fälttåg mot den mekaniska
världsåskådningen, i hvilket de anfallandes stridsifver
endast öfverträffades af deras brist på intelligens.
Ilans Forsells pekoral är redan omnämdt och
1870 höll professor A. Nyblæus i Lunds
Akademiska Förening en föreläsning »Om
materialismen», hvari orden i långt ringare grad sparades
än eftertanken. »Våra dagars materialism»,
förklarade han, »är en både i moraliskt och
vetenskapligt afseende vidrig företeelse : den uppoffrar
människans högre praktiska intressen utan att
ens kunna gifva sig sken af att detta sker för
att tillfredsställa hennes teoretiska intressen eller
förståndets fordran af enhet och sammanhang i
De nya poeterna. 6
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
