Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nya brytningar och blick tillbaka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
litteraturen har att slä in, om den nu vill vinna
mark och uträtta något, det är efter min tro den
enkla och genomgripande verklighetsskildringens»,
då var detta redan på god väg att ske. Att det
icke gjorts förr berodde väl främst på den totala
frånvaron af en sansad och litterär kritik, som
hade den verkliga kapacitetens auktoritet att
påvisa brister och varna för förirringar och som
förstod hvad som var god och hvad som var
dålig konst — när man ständigt hör sina arbeten
bedömda ur synpunkten af deras inbillade eller
verkliga praktiska syftning och vilja utåt och på
grund däraf — och endast däraf — klandras
eller berömmas — då kan det naturligtvis vara
svårt att själf stadigt hålla de konstnärliga
intentionerna framför ögonen.
Emellertid är det faktiskt och för hvar och
en, som gör sig besvär att se efter, tydligt, att
efter midten af 80-talet de litterära verken börja
röja en lust att allt närmare ansluta sig till lifvet
och allt hvad som lifvet tillhör, en sträfvan
efter humanitet och en sträfvan efter djup. Hur
tydligt ser man det ej på uttalanden som de
anförda, hvilka ju redan i sig gömma — om också
mindre fyndigt och sinnrikt uttryckt — det
sannaste och hållbaraste i broschyrerna Renässans
och Pepitas bröllop! Och man kan märka det
på en hel del andra uttalanden i den periodiska
pressen af flera bland de mest betydande
författarna, man kan se det hos fru Leffler, bäst
kanske i det tillsammans med Sonja Kovalevsky
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
