Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - August Strindberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
glömde i sin diktning aldrig ett ögonblick
omgif-ningen, natursceneriet. Synligt och påtagligt var
det allestädes närvarande för läsarens öga, hur
djupgående och växlande än situationerna voro.
Hemligheten torde vara att Strindberg aldrig såg
personer och händelser isolerade. Han såg dem
som delar af ett helt, såg dem mot en gifven
bakgrund, i en gifven belysning, i en bestämd stund på
dagen och på året — alldeles som målarne se dem.
Det händer så ofta att vi målare, när vi läsa
en författares skildringar, märka hur denne icke
i längden förmår hålla bilden af yttervärlden fast
för sitt öga utan småningom under berättelsens
gång glömmer omgifningen, belysningen,
stämningen och omedvetet i dikten inför skiftningar
och drag, hvilka förbrylla den en gång anslagna
tail an. Hos Strindberg händer detta aldrig. Hans
öga lefver o af brutet med i skildringen. Parallelt
med hvarje händelses utveckling löper en
omutligt logisk kedja af naturiakttagelser, hvilka
alltid äro toucherade in i berättelsen med ett
målarögas säkra blick för konkret verkan. Han
afsätter dem på papperet liksom med en pensel.
Det var därför ej underligt att Strindberg äfven
för målarne blef den centrala personlighet, kring
hvilken de under 80-talet fylkade sig. Hans språk
var deras språk. Han förstod dem och de
för-stodo honom.»
Men Strindberg har icke blott varit den store
diktaren, han har också varit den stora andliga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
