Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fru Leffler
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
när Strindberg och fru Leffler uppträdde, torde
det äfven för den mest välvillige af
litteraturkritiker blifva temligen svårt att gifva några
namn. Hvad som skrefs i den vägen var
följe-tongsromaner, kalendemoveller,
blåstrumpebrode-rier, i stilen fortsättande fru Carlén, Onkel Adam
och August Blanche, men utan deras
oförbränne-liga och goda berättarhumör och med endast
sentimentaliteten och svadan kvar; dessa författare
och författarinnor äro nu så glömda, att det
tjänar till intet att nämna deras endast af bibKofilen
kända namn och produkter. Emellertid hade den
nya tidens åskådningar och idéer genom
vetenskapliga arbeten, genom tidningspressen och
genom den utländska litteraturen ryckt in i Sverige
och hejdande lagt sina händer på människomas
axlar. Man började tänka kritiskt, man började
se sin värld på ett nytt sätt, man begynte känna
annorlunda. Nya frågor döko upp och brände i
hjärnorna; och synkretsen var ej längre så
inskränkt. Spencer, Mill och de andra
engelsmännen, Taine och Brändes öfversättas eller studeras
i original, Ibsen läses med ifver och Brand blir
här som i Norge snart sagdt en andaktsbok. Alla
dessa nya tankar och föreställningar, som redan
sjuda och bränna hos ett stort antal människor,
börja nu längta efter ett uttryck i konsten. Man
vill ha skönlitteratur, som speglar verkligheten
sedd med tidens ögon.
Strindberg kom, men han var för stark och
för stor, och hans rofFågolsklor grepo för hetsigt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>