Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fru Leffler
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
skaparkraften, starkare än någon naturdrift, vakna
inom sig och längta till frambringandets lycka,
till procreationens salighet, och denne man, med
hvilken kärleken kopplat henne samman, synes
henne lika obekant och likgiltig som en man från
gatan. Så drifves hon då att visa ryggen åt
denne man, hvilken hon dock i djupet af sin
varelse känner, att hon älskar, och så måste de
båda säga hvarandra farväl för att vandra skilda
vägar. Ulla reser till Rom för att åter ikläda
sig artistblusen och fullborda den tafla, som står
där dammig af år och väntan.
Så kunde romanen ha slutat, det hade varit
sannare så, men i stället tillfogar författarinnan
ett par bref växlade mellan Ulla och Falk, i
hvilka båda uttala ett hopp och en vink om
återseende året däipå. Då skall deras samlif börja
om på nytt under ljusare villkor, då skall
mannen slå af på sina traditionella kraf och hustrun
få tillfälle till en egen utveckling och ett eget
lif, och skall någon gifva efter och böja sig
under den andre, då skall det bli mannen, som här
är den underlägsne och den mindre personligt
egenartade.
De optimistiska förhoppningarna i
slutkapitlet stå, som man märker, i dålig
öfverensstäm-melse med de mörka och djupt kända
skildringarna af splitet och slitningarna i äktenskapet.
Hvad nu då, tänker ofrivilligt läsaren, när han
ögnar genom bokens sista sidor, är något nytt
recept funnet, har man hittat på någon ny ut-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
