Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - A. U. Bååth
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ernas poetiske deklamatör än af personlig lidelse
och äro minst af allt nya — de verkliga
förtjänster, af hvilka Vår Daniels skald kan berömma
sig, ligga på andra områden, och han som de
flesta unga svenskar har icke af socialt patos
eller moralisk lidelse inspirerats till leken med
rytmer och rim, utan af gräs och blommor och
solnedgångar. Den som äfven på detta område
mest röjde lejontassen var nog Strindberg själf,
och mer än en af dikterna i hans kanske
alltför förlöjligade samling tyda på att Lokes
be-sjungare, därest han icke själf så djupt sett ned
på, så barockt föraktat den form han för tillfället
valt, nog också här skulle varit i stånd att hälla
nytt vin på gamla flaskor — och kanske äfven
förnya de sistnämda.
Att A. U. Bååths samma år som Röda
rummet utgifna första samling Dikter emellertid
faktiskt inleder ett nytt skede i den svenska versens
historia, beror också icke på deras mer eller
mindre öppet uttalade modernt sociala tendens.
Helt säkert spåras i många af dikterna i den
första volymen liksom också — ehuru i mindre
grad — i de senare, aktningsvärda försök att
— som författaren själf vackert säger —
måla dagens ljusa lögner
med färg som nattens, ärligt svart
och mer än en gång märker man, att skalden,
han som andra af tidens diktande hjärnor,
sysselsatts och rörts upp af den sociala frågan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
