Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ernst Ahlgren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Som den tindrande frostkalla vinterhimlen
öfver landets snöiga fält med deras röda lustiga
husknutar och deras muntra människor ligger
öfver Ernst Ahlgrens skildringar och personnagér
friskhetens, godlynthetens och arbetets luft.
Om man vill se efter hvad slags människor
det är hon med förkärlek tecknar och hvilka
ansikten som oftast synas i hennes böcker —
som man så ofta måste göra det när man vill
närma sig och blicka in i ögonen på författare,
hvilka i sin litteratur sällan tillåta sig det
lyriska utbrottet och för hvilkens diktning
jagformen är främmande — skall man finna, att
det är den friska och själssunda unga flickan,
hvilkens pupiller stråla hälsa och hvilkens åtrå
är att kasta sig ut i lifsbruset, med armarna
sträckta mot den klara rymden och famnande
all tillvaros härlighet, utan fruktan för
skeppsbrottet och utan rädsla för stormarna.
Eller det är den mogna kvinnan, som funnit
sitt lifs lycka och sin tillvaros harmoni, och som
stolt afvisande allt världens tomma gyckel har
ord så vackra som dessa om hemmets lugna och
och medvetna caritas:
Det finns en känsla så sällsynt, att språket inte
be-höft skapa ett ord för den; den flammar inte upp vid
första blick, den slocknar inte heller i en blink. Den växer
upp af ett litet frö, näres af vissheten om en oinskränkt
tillit — af tusen små värmeutstrålningar, af tusen små
eftergifter. — Den växer som en planta och breder sig
ut öfver ens lif — stor och skyddande, stark. — — Och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
