Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ernst Ahlgren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sinne mot konstens företrädare tvingade henne
att kvarstanna, svårt fysiskt lidande,
obetänksamma eller oförstående recensioner öfver hennes
böcker samt framför allt fruktan för fattigdom
och ren nöd, detta för de flesta svenska
skriftställare hägrande öde och som särskildt den nu
som bäst började och pågående reaktionen ställde
i närmaste perspektiv för hvar och en andligt
skapande, allt detta förenade sig att nedslå
hennes mod och framkalla ett alldeles oresonligt
tvifvel på den egna talangen och de egna
möjligheterna. Nu slog all den gamla hejdlösa
romantiken och personliga lyckotörsten upp som
röda lågor ur hennes inre, och huset störtade
samman. För henne återstod intet annat än att
beslutsamt säga farväl. I novellerna
Förbrytar-blod och Lifsleda, hennes konsts mästerverk,
skildras med ord som lysa likt blod mot svart hur
tanken på den akt, som förflyttar från lif till
död, griper tag i en människa och hur hon sedan
natt och dag ej längre ser något annat än
gärningen. Hur personliga dessa noveller äro, det
märker man lätt — äfven om man ej visste det
af dokument — på berättelserna själfva, deras
andedrag fulla af skräck och deras ord, som
tyckas hafva dödens egen lysande blekhet.
Det är kanske just de lifsberusade, som
lät-stast fascineras af dödstanken. De friska och
lyckliga naturerna, hur skulle de kunna känna
sina själar brinna för den starka och obundet
pulserande verklighet, hvilken är det enda de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
