Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gustaf af Geijerstam
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
IV.
Vackert synes mig Gustaf af Geijerstams
utveckling representera den svenska
lifsskildrin-gens båda senaste skeden, 80-talets positivistiska,
90-talets en smula mystiskt färgade och från de
aritmetiskt fastställda resultaten resignerande.
Gråkallt, det var 80-talets första år med dess
skimmer af brådmogen känsla af lifvets elände
och sorg, med dess stämning af grubbel och
världssmärta, med dess pinande förnimmelse af
tillvarons osälla slitningar mellan olika
generationer och olika tankar, mellan fäder och söner
och mellan hjärnor och hjärtan. Det var den
ungdomliga, vidhjärtade — och omogna —
boken, skrifven af en »tänkare, som kämpade för
friare tankar, renare religion» och som harmen
och sorgen gjort till skald.
Erik Grane därefter, det är det redan
seger-sälla och om sin kraft medvetna 80-talet.
»Ner-skrifven i flygande hast under några lyckliga
sommarveckor», är den icke blott en vemodig oeh
sorgfylld uppgörelse med det förflutna, utan också
ett steg taget i ny riktning. Diktad under en
period, då författaren för första gången njöt »hvad
man kallar lyckan», pekar den kraftigt på
kärleken till lifvets friskhet och solsken såsom det,
i hvilket räddningen för alla vilsegångna, trötta
och betryckta finnes. — »Är det icke stort och
rikt att lefva? Att känna hur lifvet bultar i hvar-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
