Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ola Hansson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den på en gång moderna och gamla
människan, människan med det våldsamt utvecklade
instinktslifvet och med den trötta och hemsjuka
tanken, hennes stämningar och drömmerier, har
ingen i svensk litteratur framställt som Ola
Hansson. Redan i sina första böcker var han det
trötta och hängsjuka barnet, som icke kan
ryckas med af lifvet och lekarna och som helst vill
sitta i sin smyg och drömma i skymningen.
Hvar-för — kan man då fråga — har icke denne man,
som så stack af från kamraterna och som var
så led vid dem och deras, egentligen haft någon
betydelse som nej-sägare och litterär
oppositionsman? Själf har Ola Hansson härför skyllt en slags
allmän och systematiserad förföljelse äfven från
gamla vänners sida, hvilka han i erkänsla
härför särskildt i den eljes stort tänkta och ofta
gripande boken Resan hem skildrat med en satirisk
blick och med elakhet, som ordet litenhet närmast
torde karaktärisera. Orsaken torde väl snarare
ligga i de skrikande och brutala motsatserna i
hans egen personlighet och den stundom
fullständiga brist på lugn i ögat och logik i tanken, som
oupphörligt frapperar en vid läsningen af hans
kritiskt-polemiska uppsatser. Någon respekt för
sanningen har han aldrig haft och i detta
hänseende är det upplysande, att i den för öfrigt
ofta vackert skrifna broschyren Materialismen i
skönlitteraturen se honom förklara, hurusom
skalden, äfven om han personligen är öfvertygad om
t. ex. den mekaniska världsåskådningens sanning,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
