Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
45
bär del i kyrkan, så fär det inga
kyrko-knap-par, hvilka se ut som kisteknappar, och skola
förorsakas deraf, att en hafvande hustru vid
in-eller utgåendet ur kyrkan kommer att röra vid
en spik i kyrkodörren.
Glömmer eller tappar bäragumtnan något,
nar barnet skall döpas, tros barnet blifva glömskt.
Läser hon sakta efter bönerna, då det
kristnas, samt en öppen bok hålles för ett odöpt
barn, så fär det godt minne och lätt for att
läsa.
Skriker barnet under döpelse-akten, sä lär
det god röst att sjunga.
Döpes flickebarn i samma vatten, som ett
gossebarn förut blifvit döpt, sä blir det
skäggigt om hakan och blir karlavulet.
Ej må bära gum ma låta någon gå eller rida
om sig, dä hon reser till kyrkan, ty då låter
barnet undertrycka sig i framtiden.
Hon måste springa eller gå lätt, så blir
barnet qvickt och vigt: bära det högt, sà blir det
ej blygt: dansa med barnet i barnsölet, så blir
det hurtigt, ßarneu skola mycket arta sig efter
häragumman och den det får namn efter.
Kallas en upp, som ej lefvat länge, sä dör
barnet snart: erhåller tlet namn efter någon
lefvande, så skall endera vantrifvas eller dö,
antingen barnet eller den, hvarefter namnet
blifvit taget.
Vid utgåendet utur kyrkan skall barnet af
»Ha synas, dä skall det ej blifva blygt, ulan
djerft.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>