Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
.163
do tvenne troil, som icke gjorde annal än togo
maten ur fatena, och åto upp den. Ryttaren
tog då en piska och slog dem hårdt på
händerna, så att de ej mera vågade räcka handen åt
fatet, derpå körde han dem hufvudstupa ut ur
I bröllopssalen. Sedan tog han af sig
bergsgubbens mössa, och lade undan den. Dä först
blefvo gästerne varse ryttaren, hvilket de icke gjort
sa länge han hade den på sig. Han sade nu
till dcin: "Hittills har hin håle ätit med er; men
I sätt nu fram mat, så skall jag äta med er."
De gjorde detta och fingo nu i fred äta sin
mat, af hvilken det nu också blef öfver. Då
ryttaren ätit och del led mot aftonen, satte han
sig på hästen och red lill berget igen. Anländ
till det ställe, der han fått mössan, kastade han
den ifrån sig, och red tillbaka sä fort hästen
orkade. Han hade knappt begifvit sig på
återvägen, förrän trollen kommo hoptals springande
efter honom. Då han red öfver en bro fattade
de tag i hästsvansen och ville rvcka djuret ned
i ån; meu hästen var så snabb, att han ilade
Undan och trollen foro tillbaka.
Ha fsuien n iskor. Kyrkoherden i Q v ill
berättade för författaren, att de olta tall med en
gammal gubbe, som sade sig hafva fångat en
hafsmenniska. Denne gubbe hade varit fiskare,
bodt på Fjcllbacka, varit from och enfaldig,
samt dödt i en hög ålder. Hans berättelse, den
de ofta hört honom förtälja, lydde sålunda: Då
han en gäng haft ut sina krokar och kom att
vittja detn, märkte ban, at| det drog på
kroken; då han drog upp, kände ban att del var
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
