Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Gustaf III:s planer på allians med Danmark första halfåret 1788 - Den svenska beskickningen i Köpenhamn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6 Alliansplaner under första halfåret 1788.
kännedom och världsvana förvärfvat sig goda kvalifikationer för
den diplomatiska banan. Hans långvariga vistelse utrikes hade
dock i viss mån gjort honom främmande för svenska språket,
som hos honom vimlar af danismer och tunga ordvändningar.
Ledigare rörde han sig med franskan, tal- och skriftspråket i
de offentliga kretsar, som utgjorde området för hans egentliga
värksamhet, och med tyskan, som var hans modersmål och
länge fortfor att för honom vara privatlifvets språk. För öfrigt
förstod han engelska och italienska. Litterära sysselsättningar
hade alltid varit honom kära, och efter tidens koryfeer på det
statsrättsliga området, män sådana som Necker, Mably och
Montesquieu, hade äfven han bildat sina politiska åsikter. Det
relativa lugn, som under den första tiden af hans vistelse i
Köpenhamn karaktäriserade förhållandet mellan Sverge och
Danmark, gaf honom stundom tillfälle att i Lund ägna sig åt
studier, särskildt i latin och historia, i hvilka ämnen han för-
värfvade sigen icke obetydlig beläsenhet1). Hans sysselsättning
med den encyklopedistiska religionsfilosofien dref honom små-
ningom från en ursprungligen varm religiositet, som icke ens
vistelsen vid Europas sedeslösaste hof hade kunnat rubba, till
en mera flackt rationalistisk uppfattning. Med detta omslag
synes också ha följt en viss, vid denna tid nästan oundviklig
anstrykning af frivolitet, som dock näppeligen riktigt öfverens-
stämde med hans en smula sentimentalt melankoliska skap-
lynne och icke torde ha lämnat djupare spår efter sig2).
1) Se D’Albedyhlls råd till en ung släkting, som ville bli diplomat, dat.
1786 (W. S. 953) U. Francs bref till D’Albedyhll 19 aug. 1782, där Franc
söker lugna D’Albedyhlls bekymmer öfver sin dåliga svenska.
2) Se D‘A:s brefväxling under sin vistelse i Sverge 1785 med P. v.
Heidenstam (kopieboken). Jfr D’A:s dep. 20 dec. 1787.
Själf har han träffande karaktäriserat sig såsom en person-
lighet »med andra rangens egenskaper». Det är otvifvelaktigt,
att han mera bar prägel af försiktig, grundlig och arbetsam
byråkrat än af själfständig politiker. Så mycket bättre passade
han för en kung, som inom sin diplomati endast ville ha lydiga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
