Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Gustaf III:s planer på allians med Danmark första halfåret 1788 - Ryska beskyllningar mot Gustaf III
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ryska beskyllningar mot Gustaf III. 21
afhållit Gustaf III från denna förbindelse, när kejsarinnan ön-
skade densamma, men att detta hinder nu kanske skulle häfvas
genom ett närmande mellan Frankrike och Ryssland. Ségurs
svar var emellertid kallt och reserveradt nog. Nolcken drog
däraf den slutsatsen, att förbindelsen mellan Ryssland och
Frankrike hvarken var så långt framskriden eller så säker,
som man gissat, och att äfven om så vore, franska regeringen
dock icke vore så ifrig att få Sverge med i alliansen. Därpå
hade Ségur också kommit in på Gustaf III:s besök i Köpen-
hamn och hade framkastat den förmodan, att Sverges nya för-
bindelse med Danmark icke kunde tillåta den minsta önskan
hos den svenske konungen att närma sig Rysslands inträssen,
utan tvärtom måste föranleda honom till önskan att draga Dan-
mark därifrån. Under ett senare samtal mellan de båda mini-
strame gjorde Nolcken, såsom han själf säger, ett nytt, ehuru
lika fruktlöst anfall på sin ämbetsbroders diskretion. Ségur
hade antydt, att allians mellan England, Holland och Preussen
syntes helt naturligt böra framkalla en förändring i Frankrikes
system, hvilket föranledde Nolcken att framhålla visheten af
detta system, (d. v. s. antagligen Frankrikes närmande till Ryss-
land) och sin egen synnerliga önskan, att Sverge skulle inträda
däri och förblifva oskiljaktigt från Frankrike. I stället för att
svara härpå hade Ségur emellertid bytt om samtalsämne.
Nolcken tillägger efter redogörelsen för det första af dessa
samtal: »J’attachais à ses paroles le peu d’importance et le
défaut de vérité qu’elles semblaient mériter», men om ock Sé-
gur å sin sida måhända knappast fäste större tilltro till Nolc-
kens utlåtelser, har han dock utan tvifvel ansett dem vara af
tillräcklig vikt att böra inberättas för ryska regeringen. Och
om äfven Nolcken velat ha sina yttranden betraktade såsom
varande af enskild natur och därför betonat, att det här en-
dast var fråga om en politisk plan, som han själf hade upp-
gjort »en son particulier», borde han ha kunnat inse, att en
främmande makts representant ändå alltid skulle misstänka,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
