Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Gustaf III:s planer på allians med Danmark första halfåret 1788 - Förberedelser till Duvalls beskickning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
30 Alliansplaner under första halfåret 1788.
general Huth, som tillhörde kronprinsens svit i Norge och
hvilken betecknas såsom svensksinnad samt därför lätteligen
borde med Duvall kunna sluta forbundstraktaten 1). Ett annat
sätt, som möjligen skulle kunna begagnas vid förbundets afslu-
tande, vore dock, att mellan kronprinsen och Gustaf III direkt
växlades deklarationer, hvari traktaten infördes. Denna bifo-
gades förseglad och finge ej öppnas, förrän Duvall ansåg, att
saken kunde lyckas.
Instruktionens 3 §, som helt och hållet är författad af
konungen själf, uppdrager åt Duvall att göra sig förtrogen med
kronprinsens gunstling, hofmarskalken Bülotv. Gustaf III på-
står, att Ryssland i alla händelser redan hyste misstankar om,
att denne vore Sverge tillgifven. Han kunde därför så gärna
först som sist bränna sina skepp, hälst Duvall får tillåtelse att
lofva honom antingen en hemlig pension på tre à fyra tusen
riksdaler årligen eller en stor penninggåfva genast, om förbun-
det komme till stånd. Konungen tillägger, att Bülow ej vore
okänslig för dylika frästelser2).
§ 4 innehåller en hänvisning till några bifogade afskrifter
ur Gustaf III:s brefväxling med D’Albedyhll i Köpenhamn3).
Häraf borde Duvall få upplysning om den »langage» han
1) En uppfattning, som förefaller något för mycket sangvinisk, då man
vet, att Huth vid Gustaf IILs besök i Köpenhamn 1787 icke ens velat in-
låta sig på några underhandlingar med svenskarne och förklarat sig i allt
ärna följa Bernstorff! (KOERSNER s. 18.)
2) Han tankte härvid antagligen på Armfelts försäkran under sin vi-
stelse i Köpenhamn föregående vinter, att nordstjärnekraschanen skulle vinna
Bülow för Sverges sak. Kändt är också, att denne i politiken mera lät sig
ledas af sympatier och antipatier än af bestämda grundsatser, och att han
trots sin en smula moraliserande anläggning icke undgått samtidas beskyll-
ningar för feghet och vankelmod. Från personlig egennytta och ärelystnad
synes dock eftervärlden benägen att frikänna honom. TEGNÉR: Årmfelt I,
195. Koch: Dansk hist, tidskr. VI, 3, ss. 11 och 16.
3) Afskrifterna voro Gustaf III:s »exposé» 31 maj samt de skrifvelser,
som rörde den ryska beskyllningen om Gustaf III:s anbud om förbund med
Ryssland.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
