Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Danska krigets annalkande - De sista försöken att förekomma krig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
64 Danska krigets annalkande.
Dessutom borde de erinra sig, att enär Sofia Magdalena var
första prinsessa af blodet och hade öfverlämnat sina tronanspråk
till sin son, så vore ett krig mot Sverge för närvarande det-
samma som ett krig mot Danmarks egen kungasläkt och så-
ledes ett inbördes krig. — 3) Om Danmarks demonstration vore
afsedd att tvinga Gustaf III till fred, så kunde drottningen med
kännedom om sin makes karaktär säga, att hotelser vore det
sämsta medel att söka invärka på honom, hvarför hon hoppades,
att konungen af Danmark i stället skulle antingen förena sig
med Sverge eller lämna svenskarne full frihet att själfva bringa
kriget med Ryssland till slut. Instruktionen slutade med ut-
tryckande af, att drottningen af Sverge icke kunde anse dem
för »goda medborgare», hvilka i trots af dessa hennes före-
ställningar kunde vilja ådraga hennes son kronprinsen, henne
och de båda rikena förluster.
Drottningen reste strax efter mottagandet af konungens
bref med ty åtföljande instruktion den 24 aug. in från landet,
där hon för tillfället vistades, och hade samma dag ett långt
samtal med Reventlow. Denne talte om Danmarks skyldigheter
mot Ryssland, i händelse detta rike blefve anfallet, hvarvid
drottningen visade sig tro, att den rysk-danska alliansen utginge
denna höst. Såsom hon själf säger, hade hon lifligt försvarat
den meningen, att det funnes flera sätt att börja krig än genom
direkt krigsförklaring och att Ryssland för sitt anfall begagnat
sig af långt farligare medel än så. Reventlow erkänner seder-
mera, att det varit både svårt och omöjligt att besvara alla
hennes frågor. Samtalet slutade med, att drottningen, sedan
hon vänligt och inträsseradt frågat efter gamla vänner i Dan-
mark, under försäkran om, att Gustaf III vore okunnig om
detta steg, bedt Reventlow genast afsända ett bref till danske
konungen1). Detta bref, som hon i enlighet med sin gemåls
1) Rev. (privatbref till Bernst. 24 aug. o. 9 sept.) tycks icke säker på,
om drottningen af sig själf tagit detta steg. — I sin bestörtning anförtrodde
drottningen saken åt härtiginnan af Södermanland, som därför genast hade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
