Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Danska krigets annalkande - Förberedande underhandlingar om medling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
78 Danska krigets annalkande.
ling och tillkännagifvit sina villkor. Men dä Carisien var miss-
nöjd med de lama instruktioner Rodhe fått, begärde han, att
man på enskild väg, men i afsikt att få det framfördt till Bern-
storff, skulle uttala sig skarpare till Rüdinger. Carisiens ön-
skan villfors också, så till vida som engelska sändebudet i Ber-
lin, Ewart^ antydde för den danske, att om danska trupper
gjorde ett infall i Sverge, skulle Danmark röna obehagliga
följder däraf från Preussens och Englands sida.1)
Själfklart var, att Preussen, såsom nära förbundet med
England, icke gärna utan samråd med denna makt kunde åtaga
sig Sverges sak. Englands deltagande häri måste falla sig
desto naturligare, som ända sedan hösten 1787 med ett par
afbrott underhandlingar blifvit förda om ett förbund mellan
Sverge och England. Så till vida som någon tanke på land-
förvärf härvid icke gärna kunde föresväfva den engelska rege-
ringen, kan dess uppträdande i denna angelägenhet förefalla
vida oegennyttigare än Preussens. England leddes endast af
trippelalliansens naturliga syfte att motarbeta käjsarstaternas
politik och befästa sitt eget »system». Och det förefaller icke
troligt, att engelska regeringen var invigd i Hertzbergs plan
på svenska Pommern, då en sådan plan icke kunde tilltala
Englands handelsinträssen. 2) Engelska regeringens specialinträsse
af att hjälpa Sverge torde egentligen ha berott på faran af dessa sta-
ters förbindelse med Frankrike. Önskan att bekämpa Frankrike
måste nämligen alltid hos England såsom sjömakt vara vida
starkare än hos Preussen såsom landmakt. Och bland de me-
del man härvid kunde använda var Sverges fullständiga lös-
slitande från beroendet af Frankrike en icke föraktlig utväg,
hälst Englands handelsinträssen just vid denna tid synteskräfva
detta. Om nämligen Frankrikes inflytande öfver Sverge finge
fortfara, äfven sedan Frankrike, såsom man numera väntade,
’) D’A. 14 sept. Carisien ap. 30 aug., dep. 11 och 13 sept. BAILLEU
s. 485. Taube s. 44. HOLM s. 37.
2) Hjelt : Sverges. ställning till utlandet närmast efter 1712 års stats-
hvälfning. Helsingfors 1887. S. 152.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
