- Project Runeberg -  Sverges förhållande till Danmark 1788-89 /
112

(1898) [MARC] [MARC] Author: Lydia Wahlström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Stillestånds- och neutralitetsförhandlingar - Andra stilleståndet. Gustaf III:s deklaration

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

112 Stillestånds- och neutralitetsförhandlingar.
att prinsen af Hessen icke på något sätt sårades vid freds-
underhandlingarna. Men v. Borcke, hvilkens naturliga hänsyns-
löshet härvid måhända ökades genom gammalt agg till prinsen,
grep i stället genast tillfället att bereda denne obehag. Nu
hade det af prinsen nyss gillade stilleståndsprojektet be-
stämt, att danskarne skulle fortfarande få besätta de delar
af svenskt område, där ingen svensk postering fanns, v. Borcke
däremot ville icke erkänna, att dessa bestämmelser gåfvo till-
räcklig garanti mot danskarnes fiendtligheter, utan ansåg, att
fullständigt utrymmande af allt svenskt område borde uppsättas
som villkor för stillestånd. Dessutom satte han i fråga, om
prinsen af Hessen under stilleståndet skulle äga rätt att upp-
taga kontributioner ens i de distrikt, som han enligt fördraget
hade rätt att hålla besatta, v. Borcke kom därför fram med
flere förslag till nya stilleståndskonventioner, dem prinsen dock
förkastade, näppeligen beredvilligare på grund af Preussens
fiendtliga deklaration, hvars utfärdande Elliot redan meddelat
och som hans kollega nu muntligen bekräftade. Prinsen var
visserligen själf äfvertygad om nödvändigheten af ett dylikt
utrymmande, men var naturligtvis synnerligen ifrig att låta
förstå — hvad som dock knappast lär ha varit fallet — det
han af brist på lifsmedel och genom de dåliga vinterkommu-
nikationerna tvungits till detta beslut redan före den preussiska
deklarationens ankomst. Elliot ansåg därför v. Borckes beteende
både onödigt och oklokt.1). Hans klagomål hos Ewart häröfver
gjorde också, att den preussiske ministern nödgades afstå från
alla fordringar på mera formliga förbindelser från Danmarks
kunna garantera freden, »en faisant passer par le canal du Prince Royal
tout ce qui pourra être propre à apaiser la querelle entre l’Impératrice
et le Roi.» (Oundertecknad afskrift i Handl, rörande danska kriget 1788-—
89 A. H.)
1) Ch. de Hesse ss. 92—94. Prinsen till Elliot 18 (1. 19) okt. Elliot
till Ewart 19. v. Borckes dep. 15 okt. (alla tre i Hellstenii anteckningar.
Carisien ap. 31 okt. Bernstorff skrifver till S:t Saphorin 21 okt., att kåren
skulle taga vinterkvarter i Norge, om de underhandlande makterna ej kunna
formås till »des sentiments plus justes».

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Jan 9 14:15:48 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sedk1788/0128.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free