Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Stillestånds- och neutralitetsförhandlingar - Tredje stilleståndets ratifikation - Sverge, Danmark och Ryssland vid årets slut
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sverge, Danmark och Ryssland vid årets slut. 135
uteslutande var i det danska exemplaret, så snart bemälte hof
fann tjänligare att uppfylla samma ändamål i form af garantie»1).
i ordasätten uti de utväxlade instrumenterna, väckte i början Vår uppmärk-
samhet — — —. Men sedan har genom handlingarnas jämförande allt-
sammans blifvit upplyst till Vårt fullkomliga nöje, sedan Vi funnit, att
dessa skiljaktigheter i termer ej på något sätt försvaga den säkerhet, som
etc.» Det torde för öfrigt icke vara svårt att i Gustaf III:s yttranden spåra
förakt för former, såsom då han med anledning af, att Bernstorff icke ansåg
svenske chargé d’affaires v. Schlaff vara officiellt auktoriserad, utbrister:
»ainsi vous voudrez bien lui faire expédier des lettres de créance dans toutes
es formes possibles, grandes, petites, larges, oblongues, en parchemin, sans
parchemin, pour que la Comte Bernstorff veuille bien avoir la bonté de re-
cevoir le Sieur Schlaff». — (Till Franc 15 juli 89, tr. hos ANDERSSON s. 103)
På Gustaf IH:s sätt att skämta med depesch-stil finns ett karaktäristiskt
exempel i brefvet till Rehausen d. 14 april 1788.
’) Till Carisien 14 nov.
Gustaf III:s utrikespolitik i slutet af 1788 bestämdes till
mycket stor del af hänsynen för den riksdag, som han på ny-
året skulle sammankalla. Visserligen hade det danska infallet
förändrat stämningen inom landet till den grad, att han nu
med ganska goda förhoppningar kunde motse denna riksdag,
som i september enligt hans eget yttrande, skulle ha varit lika
olycklig för staten som för honom själf2.) Men de goda ut-
1) Gustaf III ap. till Spr. d. 2 jan. 1789. Här omnämnes äfven eu
annan, frän danskt håll i det svenska ratifikationsinstrumentet anmärkt af-
vikelse från konventionsprojektets ordalydelse, nämligen insättandet af ordet
évacuation. Då det svenska dokumentet, enligt hvad förut är anmärkt, upp-
sattes i Stockholm under konungens frånvaro, åberopade han »deras under-
dåniga förklaring, hvilka därmed ägde befattning». Ordet hade, ehuru ej
befintligt i konventionsprojektet, blifvit insatt, »efter hela öfverenskommelsen
innebär och grundar sig på danska truppernas utmarsch ur landet»; det hade
vid ratifikationens genomläsande före undertecknandet undfallit konungen, och
han anser undvikandet däraf i det danska instrumentet vara ett öfverdrifvet
försiktighetsmått, »då ej allenast konventionen sådant innebär, utan evacua-
tionen värkligen längesedan försiggått». — 1 dep. s. d. till Sprengtporten skrif-
ver han: »hvad Ni och D’Albedyhll i Er skrifvelse förmält om någon skillnad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
