Sedt och hördt i Stockholm / I / 59 Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Religionsfrihetsfrågan.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Carl Johans religiositet var ganska ytlig, att dömma af
ett yttrande han lär ha fällt då han låg på sitt yttersta.
Biskopen i Linköping, J. Hedrén, hade blifvit kallad till
konungens dödsbädd. Han talade om själens frälsning och lifvet
efter detta. Plötsligen inföll konungen otåligt på franska (han
kunde icke tala svenska).

— Tala heldre om Östgötabanken!

Konungen hade lotter i den banken i Linköping.

MORMONISMEN, KATOLICISMEN, BAPTISMEN, "LÄSARE", STATSKYRKAN. (Karrikatyr ur Illustrerad Tidning.)

Under konung Oscar I:s regering, hade påfvens vikarie i
Stockholm, abboten J. C. Studach, som kallades monseigneur,
större betydenhet och inflytande än hvad hans företrädare, abbé
Gridaine, haft. Vid underhandlingarna om kronprinsen Oscars
giftermål med den då ännu icke sextonårige prinsessan
Josephina af Leuchtenberg, gjorde påfven Pius VII de största
svårigheterna. Bland annat fordrade hans helighet, att konung Carl
Johan skulle såsom morgongåfva skänka sin eventuella
svärdotter ett svenskt furstendöme af samma omfång som
furstendömet Galliera, hvilket prinsessan, vid sitt dop i Milano 1807,
erhållit såsom faddergåfva af kejsaren Napoleon.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>