Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Den evangeliska missionens första uppspirande - B. Reformert mission under 1600-talet - Engelsk mission på 1600-talet. Ostindien - Engelsk mission i Nordamerika
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
- 42 -
En själfständig mission, hvarigenom hedningarnes frälsning blefve
hufvudsyftet, uppnåddes ej. Och flertalet af de invandrade
européerna hade redan på 1600-talet ett sådant rykte om sig, att de infödde
sade: »Kristen religion, djäflareligion; kristne dricka mycket, göra
mycket ondt, slås mycket, bedraga mycket». Ja, under 1700-talet
förändrades tidsandan till den grad, att det ostindiska handelskompaniet
rent af blef missionsfientligt och utgjorde under långliga tider det
värsta hindret för evangeliets framgång i Indien.
Engelsk mission i Nordamerika.
I Nordamerika medförde missionen ett betydligt bättre resultat
än i Indien, otvifvelaktigt därför att den icke närmast utgick från
någon direktion och regering, utan härrörde af troende kristnes fria
till-skyndelse. Ty till Nordamerika utvandrade i synnerhet under första
tiden — icke särskildt sådana, som törstade efter jordisk vinning,
såsom fallet var med utvandrarne till Indien, utan allvarlige kristne män
och kvinnor, som sökte en fristad för sin tro.
Allaredan 1583 grundlade Gilbert på New Foundland den
första engelska kolonien västerut, och följande år upptäckte hans halfbror
Walter Raleigh den kuststräcka, som han till drottning Elisabeths
ära kallade Virginien (nu Nord-Carolina). Här mötte man för första
gången verklige hedningar, och 1588 stiftades ett sällskap för
kristendomens utbredande bland rödskinnen. Raleigh bidrog härtill med 100
pund sterling, hvilket gärna omtalas som den första missionsgåfvan
inom engelska kyrkan. Virginien blef (från 1600) i synnerhet
befolkadt af episkopal-kristne (»kavaljererna»).
Större betydelse för missionen fick nästa ström af utvandrare.
År 1620 landsatte skeppet »Majblomman» de berömde
»pilgrimsfäderna» på Nya Englands kust, där de anlade New-Plymouth (i
Massachusetts). Det var de i tron starke puritanerna, som af
missnöje med episkopalkyrkans tvångsok sökte sig ett nytt hem. I deras
spår följde under nästa mansålder tusentals likasinnade. Och här ute
mötte de ett vildt naturfolk, bland hvilket de strax måste känna sig
kallade att drifva mission.
Konung Jakob i uttalade uttryckligen i utvandrarnes
privilegie-bref, att det förnämsta syftet var att vinna infödingarne och bibringa
dem kunskap om Gud och Frälsaren. Ja, i Massachuselts-kompaniets
sigill fanns en indian samt denna inskrift: Kom öfver och hjälp
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
