Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Den evangeliska missionens första uppspirande - B. Reformert mission under 1600-talet - Engelsk mission i Nordamerika - Indianernas apostel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
_ 44 -
öfvergifven af sitt manskap, 1611) ofantliga landsträckor, hvarifrån
det engelska Hudsonbukt-kompaniet (1669) hämtade väldiga
rikedomar (synnerligast i pälsverk). Också detta handelssällskaps köpmän
voro ovilligt stämde mot all kristendom; det föll dem aldrig in, att
de egde något slags förpliktelse mot infödingarne, som behandlades
endast som slafvar eller oskäliga djur.
Naturligtvis är det världsandan, som af egenkärlek (för att sätta
sig själf i säkerhet) och vinstlystnad alstrat denna skandal. Men
sorgligt är att nödgas tillstå, att också flertalet af de invandrade
puritanerna, trots allvaret i deras tro, alltför snart uppgåfvo tanken på att
vinna indianerna och gillade kriget mot dem. Efter vanligheten
betraktade de sig själfve, då de blefvo angripne, såsom Guds eget folk
och sina fiender såsom kananiterna, hvilkas utrotande var för dem en
plikt. Ja, det blef nästan bland dem en dogm, att rödskinnen
härstammade från djäfvulen, som skulle hafva flytt till Amerika i
sällskap med några häxor.
Undantag funnos, Gud vare lof. Kväkarne, som år 1682
invandrade till Nordamerika, där William Penn åt dem förvärfvade
Pennsylvanien, hafva aldrig besmittat sig med misshandling af
indianerna. Penn ingick en vänskapstraktat med indianerna, den enda af
dylikt slag, som icke bekräftats med ed och som ej heller bröts. Och
ingen droppe kväkarblod har någonsin utgjutits af indianerna.
Kvä-karsektens stiftare, G. Fox, har också uttryckligen ålagt alla
»vänner», som i sin tjänst hade indianer eller negrer, att predika
evangeliet för dem.
Äfven i andra engelska kolonier finnas ljuspunkter, en mängd
vackra försök på verklig mission, genom hvilka de bland invandrarne,
som hyste kärlek till Kristus, försökte att godtgöra de andres fel.
Denna indianmission är i själfva verket den första rätta evangeliska
missionen. Om ock ryckvis och från olika håll, har den dock
fortsatts intill våra dagar och företer ett af de mest romantiska, heroiska,
men på samma gång äfven tragiska skedena af missionshistorien.
Indianernas apostel.
Den man, som med rätta bär detta namn, den förste större
evangeliske missionären, är John Eliot. Född 1604 i England af
gudfruktiga föräldrar, erhöll han, efter studier i Cambridge,
anställning som lärare vid en elementarskola och blef som sådan väckt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
