Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Den evangeliska missionens första uppspirande - C. Luthersk mission på 1700-talet - Hans Egede
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
- 70 -
västkust, och både holländare, tyskar och danskar sökte nu sin
vinning (pälsverk, fiskben, hvalrosständer) i dessa aflägsna trakter, utan
att dock någon tänkte på att anlägga kolonier därstädes.
Men i Hans Egedes hjärta väcktes en häftig kärlekssorg. Han
förmenade, att de gamle nordbornas efterkommande ännu måste
finnas kvar däruppe, vare sig att det vore de, som af hvalfångarne nu
skildrades som »vilde hedningar», eller de bodde längre österut,
af-stängde från all förbindelse med kristenheten, förkomne och andligen
vanvårdade. Var det icke Herren själf, som kallade honom att draga
dit upp och bringa dem ett nytt budskap om det gamla evangeliet?
Under mer än ett års tid kämpade Egede ensam med dessa
tankar. Då först fick hans rättskaffens hustru, Gertrud Rask, aning
därom, och med hela sin själs styrka motsatte hon sig dessa idéer,
på grund hvaraf Egede tänkte uppgifva alltsammans. Men han
förmådde det icke. Måste icke en Herrens tjänare vara redo att
öfvergifva allt? Det var en lång och svår kamp, ty hans hustru var en
stark ande. Men Herren var dock ännu starkare och, besegrad af
Honom, gaf hon omsider efter och gick af allt sitt hjärta upp i sin
mans lifsuppgift.
Hans sträfvan att komma i förbindelse med Grönland hade
hittills misslyckats. Det danska missionskollegiet tycktes icke vilja hafva
något med den saken att göra. Visserligen förmådde han v. Westen,
med hvilken han stod i ständig brefväxling, att vända sig till
konungen, men denne gaf honom intet hopp. Då afsade sig Egede 1718
sitt ämbete och flyttade med hustru och fyra barn till Bergen för att
därstädes på allt sätt söka främja saken. För att en mission skulle
lyckas, ansåg han för nödvändigt, att en regelbunden
handelsförbindelse med Grönland åvägabragtes. Men köpmännen i Bergen ville
icke sätta penningar i ett dylikt företag. I sin nöd slog sig Egede
på guldmakeriet, hvarmed dåtiden ju mycket sysselsatte sig, och
använde sina få hopsparade medel (300 specier) samt nästan tvänne år
på fruktlösa försök.
Då slutade lyckligtvis det stora nordiska kriget och genom att
själf resa till Köpenhamn lyckades Egede uppnå det resultatet, att
konungen uppmanade köpmännen i Bergen att åvägabringa handelsförbindelse
med Grönland. Sedan han tiggt och bedt ytterligare ett år, blef
omsider ett skepp inköpt och jämte tvänne andra utrustadt för
anläggande af en koloni där uppe. Egede blef utnämnd till missionär med
en lön af 300 daler årligen och anträdde den 3 maj 1721
tillsammans med hela sin familj i Jesu namn resan dit.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
