Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Då portarna öppnades - A. Portarna öppnas - Asiens portar. Upproret i Indien - Kinas portar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
- 328 -
ciper, och framför allt kan den evangeliska missionen icke önska
andra villkor än frihet. Men allt beror på, huru lagen i praxis tolkas
och tillämpas, och, såsom vi sedermera skola få se, kan man hysa
tvifvelsmål om, huruvida England i sin regering öfver Indien förmått
lösa den svåra uppgiften, som ställts: att med friheten förena hvad
en kristlig regering är skyldig sina undersåtar.
Men en sak vanns fullständigt: de hinder, som ostindiska
handelskompaniets illvilliga styrelse fortfor att, trots lagen af 1833, lägga
i vägen för missionen, voro undanröjda, och alla dörrar stodo
alltifrån denna stund öppna för evangeliet.
Kinas portar.
År 1813 föddes ej långt från Kanton en kinesisk bondson,
Hung-Siu-Tsuen, en ättling af Ming-dynastiens öfvergeneral under
dess sista strid med de segrande mandschurerna. Ehuru fattig, fick
han den högsta lärda bildning, men erhöll icke premier vid de
senare examina, hvilket han tillskref mutor. Såsom helt ung
sammanträffade han med Morrison och mottog af Liang Afa några
kristliga böcker. Under en sjukdom 1837 hade han syner, hvilka fingo
ett afgörande inflytande på hans lif. En himmelsk varelse
uppenbarade sig för honom och befallde honom att »förstöra afgudarna och
djäfvulsynglet» (d. v. s. mandschu-kejsardömet), och han började
predika bland folket. Kriget 1840 — 42 öppnade hans ögon för västerns
makt, och han slog sig på att studera de böcker, som han en gång
fått mottaga. I dessa fann han sina uppenbarelser bestyrkta och
stiftade ett »sällskap af gudsdyrkare», som samlades nattetid till
gudstjänst på bergen. År 1857 trädde han i närmare förbindelse med
missionär Roberts i Kanton och bad om att blifva döpt, men dopet
blef uppskjutet. Då det nya sällskapet började att starkare framträda
och förstörde en allmänt bekant afgudabild, sände mandarinerna
trupper emot sällskapets medlemmar. Desse senare blefvo slagne på
flykten, och därmed började (1850) ett uppror, som skulle skaka
Asiens största rike »ända ifrån Kanton till kinesiska muren, från
Tibets bergstrakter till Stilla hafvets kuster».
Hung-Siu-Tsuen lofvade att tillintetgöra mandschuväldet och
åter-uppsätta på tronen den ursprungliga, gamla kinesiska dynastien
Tai-ping (»den stora freden»), hvarför han kallade sig själf Taiping Wang
(»den stora fredens konung»), I motsats till mandschurerna, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
