Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Då portarna öppnades - B. Framryckningen - Evangeliets seger på Madagaskar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
– 436 -
Betydliga krafter hafva nedlagts på den norska
västkustmis-sionen. Den har lidit stora förluster i kampen mot det
feber-alstrande klimatet och haft att utstå mycket ondt på grund af det
förtviflade röfvareväsendet. Störst framgång har man vunnit bland de
s. k. makoaerna, afrikanske slafvar, som erhöllo friheten 1877. —
Slutligen har Nielsen Lund med stort hjältemod helt ensam företagit
en högst märklig forskningsresa bland röfvarestammarna i sydlandet
(1887) och har härmed för den norska missionen öppnat ett stort,
hittills oberördt och svårskött missionsfält, som densamma börjat
bearbeta.
Innan vi lämna Madagaskar, må vi kortligen omnämna de
senaste politiska förändringarna. Samma år (1883) som den gamla
Ranovalona II dog och efterträddes af Ranovalona III, utbröt efter
åtskilliga slitningar ett krig med Frankrike. Det varade till 1885
och fick ett för Madagaskar ganska gynnsamt slut. En hamn måste
afstås, krigsskadeersättning betalas och större politiskt inflytande
medgifvas Frankrike, men landet fick behålla sin själfständighet.
Missionen led naturligtvis åtskilligt under krigsåren, men gick sedan
återigen framåt. Förhållandet till Frankrike fortfor emellertid att vara
spändt, jesuiterna, som hoppades på framgång för sin mission genom
ökadt franskt inflytande, underblåste elden, och ett nytt krig utbröt
1895. Då fransmännen nu icke nöjde sig med att beskjuta kusten,
utan landsatte en armé, flydde de madagassiska trupperna, och den
siste september 1895 hissades franska flaggan på slottet. Frankrike
öfvertog fullständigt protektoratet öfver ön.
I början tecknade sig allting bra för missionen. De förste
franske generalerna voro rättvise, ja, välvillige. Men kort därpå
utbröt ett förfärligt uppror. Hämnd på fransmännen och ett
återupplifvande af Madagaskars nationella lif var syftemålet; därjämte, ansågo
upprorets ledare, borde kristendomen utrotas. Det började med
mordet på en engelsk missionär Johnson jämte hustru och barn.
Sedermera mördades en infödd präst vid den norska missionen, därför
att han icke ville sluta sig till de upproriske, och i Imerina en
katolsk präst. Vid pingsttiden 1896, medan de fleste norske
missionärerna voro borta på konferens, skedde ett fruktansvärdt anfall på
den norska missionsstationen Sinabe. Under tre förfärliga dagar voro
27 medlemmar af missionärfamiljerna och stationens infödde invånare
belägrade och befriades omsider, liksom genom ett underverk, af en
fransk truppstyrka. Men flera af stationens byggnader, däribland
hemmet för spetälska, afbrändes, och inemot 70 norska kyrkor i Nord-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
