Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Vår egen tid - Ställningen pä missionsfältet i allmänhet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
därifrån utgående kraftiga maning förde en väldig ström till Kinas
millioner invånare. Men jordens öfriga trakter blefvo ej heller
bortglömda.
Sålunda göras från många håll allvarliga försök att framtränga
på det svåraste af alla missionsfält: bland islams folk. I Persien
och Syrien försökte alltjämt nya krafter att vinna insteg. I det
hittills alldeles oberörda Arabien, den falske profetens eget land, hafva
tvänne plötsliga dödsfall väckt utomordentligt deltagande. Den skotske
professorn Keith Falconer drog 1885 till omnejden af Aden, men
dog redan två år därefter midt under en lofvande början. Och 1890
försökte den 65-årige French, f. d. missionär i Indien och biskop i
Lahore, att grundlägga en ny mission i Arabiens östra hamnstad
Muskat, men han dog samma år. Keith Falconers mission har med
stor kärlek fortsatts af den skotska frikyrkan. Efter French hafva
amerikanske reformerte upptagit arbetet både i Muskat och Bosra.
Från en första början bland Nordafrikas kabyler, igångsatt af Gr.
Guinness (1881), har den samkyrkliga nordafrikanska missionen
sitt ursprung, och den har redan spridt sig med ett betydligt antal
stationer och 150 arbetare (hvaraf flertalet är kvinnor) ända ifrån
Marocko till Egypten, ja, norra Arabien. Slutligen har äfven från
Lagos påbörjats en mission i Central-Sudan. På alla dessa
ställen är arbetet naturligtvis alltför nytt, för att man redan nu skulle
kunna vänta några märkbara resultat.
Hvad en öfverblick af missionsfältet vidare lär oss, är närmast
det, att tidens »högtryck» föranleder till åtskilliga brådstörtade
hastverksmissioner, hvarvid en stark nitälskan snabbt sätter arbetet i
gång, men det allra mesta förspilles, därför att icke någon ordentlig
grund blir lagd. Genom svärmisk misstydning af idén om att
påskynda Herrens ankomst genom evangeliets förkunnelse för alla folk
menar man, att det endast gäller att få detta vittnesbörd aflagdt
snarast möjligt utan att fråga, om det öfver hufvud taget uppfattats rätt,
långt mindre, om det slagit rot. De förut omtalade
alliansmissionerna hafva i detta afseende ett stort ansvar. Om »nordafrikanska
missionens» grundlighet hafva ock tvifvelsmål uttalats. Och
ytterligare ett betecknande exempel hafva vi uti den amerikanske metodisten
William Taylors missionsgärning. Denne märklige man (född 1821),
som 1850 började en omfattande evangelistverksamhet inom många
land, arbetade från 1872 i södra Indien, men drog 1884 till Afrika
jämte 40 medhjälpare och har därstädes såsom »biskop öfver Afrika»
uppgjort stora planer om anläggningen af 1,000 missionsstationer.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
