Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Vår egen tid - Ställningen i Japan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
- 488 -
ity att det tjänat till att gallra, fördjupa och innerliggöra arbetet för
Guds rike.
År 1889 kungjorde tnikadon en ny konstitutionell
författning för sitt land med full religionsfrihet och många nya
medborgerliga förmåner. Det inflytande, som kristendomen trots sina
anhängares ännu ringa antal hade vunnit i landet, märktes däraf, att
till den nya riksdagen invaldes 14 kristne i andra kammaren, och en
presbyteriansk kristen utsågs till dess talman. Men samtidigt började
man spåra i folkstämningen en omkastning, som var riktad mot
kristendomen.
Åtskilliga orsaker hade härtill samverkat. De nya
kultursträf-vandena, hvarvid amerikanerna — liksom i fråga om missionen
— utöfvat ett öfvervägande inflytande, hade förorsakat en hittills
oanad rörlighet i affärslifvet, handel och fabriksrörelse, och
medförde därigenom en sträfvan, som satte lifvets ändamål uti att
förtjäna pengar. Den nya nationella utveckling, som satte frukt i den
nya författningen, framkallade en politisk rörelse, som upptog
nästan allas tankar och äfvenså ledde bort från det religiösa. Och
den politiska väckelsen blef i Japan i ännu högre grad än
annanstädes en nationell rörelse. Man hade fått impulsen från främlingarne,
men mera ville man ej heller hafva; nu skulle det vara japanskt
alltsammans. Genom kriget mot Kina stegrades denna fosterländskhet
i en öfverväldigande grad, så att äfven de infödde kristne, oaktadt
deras uppriktiga fosterlandskärlek och erkända, utmärkta förhållande
under kriget, icke tycktes vara tillräckligt nationelle.
På liknande sätt som i Indien — blott vida mer samladt och
medvetet — uppträdde den nationella rörelsen i förening med en
religiös reaktion. Man såg, huru den tvära öfvergången med
afseende på kultur och samhällsförhållanden i det unga Japan hade
framkallat en tygellöshetens anda, som hotade det nationella lifvet tned
stora faror. Kunde väl detta härröra från annat än brytningen med
de fäderneärfda bruken och i synnerhet öfvergifvandet af statens gamla
religion? Var det icke västerns religion, kristendomen, som
under-gräfde de gamla hufvuddygderna, vördnad för och lydnad mot
föräldrar och landets härskare? Under denna stämning uppstod en
ny-sjintoism, som ville pusta nytt lif i den gamla religionen; man
började taga sjinto-religionen i offentligt skydd, och buddhismen, som
allaredan rest sig till kamp, begagnade sig med ifver af dessa
strömningar.
På ett egendomligt sätt kunde vidare det från Amerika och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
