Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Inledning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
med dessa, ej vidare komma att spela någon hufvudrol på världsteatern.
Jag ledes till den slutsatsen, att framtiden närmast tillhör de engelsktalande arierna. Friheten bor hos dem, och hon lär väl vara den starkaste växtkraften. Redan nu besitta de en tredjedel af jordens land och härska öfver alla haf. Man har sagt, att världen nu mera består af blott två nationer: en som talar engelska och en som icke gör det. I denna öfverdrift ligger en kärna af sanning. Men utom den ofantliga utbredningen (faktiskt talas nu anglosachsernas språk af mera än 150 millioner människor), har det åtskilliga andra förutsättningar att varda den enda kandidaten till ett allrådande världspråk — den enkla böjningen, uttryckets kraft och kärnfullhet, framför allt, att engelskan är en storartad sammanväxning af flere andra ariska språk, med ett enastående rikt ordförråd, som år efter år i väsentlig mån ökas genom införlifvande af nya ord från all världens tungomål.
Med språkförbistringens undanrödjande skulle ett af världsfredens största hinder falla. Ett annat sådant hinder torde kunna aflägsnas eller minskas genom de smärre staternas närmande till hvarandra och till de anglosachsiska stormakterna på båda sidor om oceanen. Icke så, att de skulle uppgifva sitt nationella oberoende eller tillspillogifva något af sina kulturella egendomligheter. Tvärtom vore ändamålet här att under den allmänna osäkerheten söka trygga allt, som är dyrbart för hvarje nation, oafsedt landvidd och invånarantal.
Må hända göres det alldeles för mycket af funderingarna om det politiska världsregementet. Det är ej så osannolikt, att en annan idé snart träder fram i förgrunden — nationalitetsidén såsom en ledande moralisk tanke. Trots europeiska konserten och stormaktsförbunden torde med sanning kunna sägas, att de mindre nationernas själfbestämningsrätt nu vid sekelskiftet i vida högre grad än någonsin tillförene påkallar världens uppmärksamhet. I hvad mån denna nya tankeriktning kan härröra af en höjning i det allmänna rättsmedvetandet, kanske i förening med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
